Därför behöver vi effekt

I energibranschen har effekt länge varit en oerhörd viktig term. Kanske är 2025 året då även andra får upp ögonen för det, eftersom effektavgifter börjar införas. Vad betyder egentligen effekt, varför är det avgörande på såväl europeisk som lokal nivå och varför är det viktigt att vi är kloka med vår effekt? Det berättar jag mer om här.

Skillnaden mellan energi och effekt

Innan vi fördjupar oss i ämnet är det bra att titta på skillnaden mellan energi och effekt. Energi anger mängd, exempelvis hur mycket el som din verksamhet förbrukar under en månad, och mäts ofta i kilowattimmar (kWh).

Effekt är hur mycket energi som används just i stunden, exempelvis hur mycket el som behövs till verksamheten klockan 8.00.

Används många maskiner samtidigt blir effekten hög. Sprids användandet ut över dygnet blir effekten lägre - men energianvändningen samma.

Varför är effekt viktigt?

Det pratas ofta om att vi kommer öka vår elförbrukning i Sverige. Enligt Energimyndigheten kommer energianvändningen först öka gradvis och sedan öka kraftigt runt 2030.

Den största utmaningen är däremot inte att elförbrukningen ökar överlag, utan att effektbehovet ökar vissa kritiska timmar.

Över året har vi gott om elproduktion i Sverige och vi är en nettoexportör av el. Utmaningen är att det ska finnas el även de mest kritiska timmarna när alla använder mycket el vid samma tidpunkt. Som en riktigt kall vintermorgon när alla går upp samtidigt och sätter på kaffeapparaten, samtidigt som industrierna startar sina maskiner. Detta i kombination med att vi har mer väderberoende elproduktion som gör det svårt att styra när och hur mycket el som produceras, ställer nya krav på elnäten. Därför pratar vi inte så mycket om risken för elbrist - utan om risken för effektbrist.

Eleffekt i Europa

I december släppte EU:s samarbetsorgan Acer en rapport som slår fast att försörjningstryggheten i EU:s medlemsländer är fortsatt god, men att det finns risker på sikt.

Även om Europas länder är sammankopplade så har olika länder olika utmaningar utifrån elproduktion och effektbehov. Till exempel har flera sydeuropeiska länder effektutmaning på sommaren snarare än på vintern, då det blir allt varmare och behovet av AC ökar. Andra länder har utmaningar med att de får för mycket effekt när deras vindkraft producerar för fullt samtidigt som elanvändningen är låg.

Något som är gemensamt för så gott som alla länder är att utfasning av fossila bränslen förväntas öka behovet av el – och därmed också effektbehovet.

Eleffekt i Sverige

Som jag nämnde tidigare har Sverige en stor elproduktion. Vår utmaning är att den främst sker i norra Sverige medan behovet är störst i södra Sverige, samtidigt som elnäten inte har kapacitet att överföra all den mängd el som behövs vintertid. Därför behöver södra Sverige vissa timmar importera el från Europa. Risken för effektbrist i Sverige väntas bestå det kommande decenniet enligt Svenska kraftnät.

Risken för effektbrist varierar också mellan olika orter. Sveriges elnät är uppdelat i tre nivåer: stadsnät, regionnät och lokalnät. Varje lokalnät har tilldelat en viss mängd effekt från regionnätet och behöver förhålla sig till det.

För vissa nät i expansiva områden kan detta skapa utmaningar. Göteborg är ett exempel på en stad med många industrier och nya etableringar. Under en 10-12 årsperiod beräknar de att elbehovet kommet att öka med omkring 600 MW, ungefär lika mycket som hela Malmö en kall vinterdag. Samtidigt beräknar Svenska kraftnät att förstärkningar i överliggande nät mot Göteborg och Västra Götaland kan ske först 2035. Därför gör de nu flera insatser parallellt för att klara effektutmaningen.

Eleffekt i Mölndal

I Mölndal har vi en liknande utmaning, vi får bara en viss mängd effekt från regionnätet och en eventuell utökning ligger flera år fram i tiden. Liksom Göteborg är vi en expansiv ort med befolkningstillväxt och nya verksamheter som flyttar hit.

Även om vi inte är i samma storlek som Göteborg behöver också vi vara kloka med hur vi använder el och effekt i vårt nät, så att vår stad ska kunna fortsätta att växa och elektrifieras.

Vad gör vi för att motverka effektbrist?

Som tur är finns det många saker vi kan göra för att använda vårt existerande elnät så klokt som möjligt. Beroende på hur allvarlig situationen är så finns det olika verktyg man kan ta hjälp av:

• Effektavgift och lokal elproduktion – normalläge.
• Lokala flexibilitetsmarknad och batterilager – ansträngt läge.

Effektavgift uppmuntrar till att sprida ut elanvändingen

Kanske har du hört att alla elnätsföretag ska införa en effektavgift senast 2027. Syftet är att använda elnäten mer effektivt genom att uppmuntra elanvändare att dels sprida ut din elanvändning och dels flytta den till tider då belastningen på nätet är lägre.

Vi på Mölndal Energi Nät tittar just nu på hur vi ska utforma vår effektavgift. Innan den införs kommer vi att informera dig som elnätskund i god tid.

Effekthandel väst – vår lokala flexibilitetmarknad

Ett annat verktyg som kan användas när man har ett mer ansträngt läge är lokala flexibilitetsmarknader. Här i Mölndal och Göteborg har vi Effekthandel Väst, där verksamheter i elnätet kan sälja effekt genom att tillfälligt dra ner på sin förbrukning. Detta har vi gjort sedan 2022 med mycket goda resultat. Nu har vi dessutom tagit ett beslut om att investera i ett batterilager på Riskulla som ytterligare kommer hjälpa till att dämpa effekttopparna i vårt lokala nät.

Tillsammans hjälper vi Mölndal att växa!

Har du en verksamhet i Mölndal kan du också bidra till att vår stad kan försätta att växa och elektrifieras. Har du flexibla resurser kan du delta på Effekthandel Väst. När vi inför effektavgiften kommer du även både kunna spara pengar och stötta elnätet genom att kapa dina effekttoppar.