- Privat
- Företag
Kundcenter
Oljekris, brandrisk, koldioxidutsläpp och effektbrist. I olika tider har vårt samhälle ställts inför olika utmaningar. Något som slår mig är hur ofta fjärrvärmen varit med och hjälpt oss framåt. Men det slutar inte där, även i dagens energiutmaningar är fjärrvärmen en del av lösningen. Därför tänkte jag göra en djupdykning i fjärrvärmens historia – och framtid.
I år firar Mölndal Energi 75 år och fjärrvärmen har varit med oss sedan 1963. Sedan dess har det hänt mycket, både i energibranschen och samhället i stort. Det är fascinerande när man blickar bakåt att se hur fjärrvärmen formats genom tiderna och varit en del av lösningen i de kriser vi stött på. Blickar man framåt kan man ana att det kommer att fortsätta så.
Fram till mitten av 1900-talet värmde vi våra hus med småskalig eldning i kakelugnar och oljepannor. När allt fler flyttade in till städerna ledde det till stora problem med luftföroreningar och bränder.
Från början var det inte värnandet om miljön som var målet med fjärrvärmen, utan man ville möta den ökande efterfrågan på el och värme som kom med en växande population. Genom att flytta förbränningen till ett ställe så blev luftkvaliteten snabbt bättre, halten av giftiga utsläpp som svavel, kväve och stoft minskade, och brandrisken blev markant mindre.
Något fjärrvärmen bidragit med ända sedan start fram till idag, är att den tar vara på restflöden i samhället. Det är en av fjärrvärmens största styrkor, att sådant som annars skulle gått förlorat eller hamnat på deponi kan omvandlas till el och energi. Det kan vara avfall som inte kan återvinnas eller spillvärme från industrier. I Mölndal tar vi dels hand om rester från sågverk och massaindustri, i form av bark, dels returträ från rivningsmaterial och trasiga möbler som slängs på återvinningscentraler. Genom effektiv rening av rökgaser och kontrollerat omhändertagande av aska och restprodukter avskiljs oönskade föroreningar från kretsloppet. Man skulle kunna kalla fjärrvärmen för samhällets njure.
På 70-talet slogs världen hårt av två oljekriser. Vid den här tidpunkten stod oljan för en stor del av uppvärmningen, både i hemmen och i fjärrvärmeverk. Fjärrvärmeverken ställde då om och började använda andra bränslen, främst torv och kol men också förnybara biobränslen. Detta blev en räddning för el- och energipriserna.
Under 90-talet och 00-talet var det i stället klimatkris och utsläpp av växthusgaser som stod högt på agendan. I samband med detta gick många fjärrvärmeverk över till att elda mer med förnybara och återvunna bränslen samt att ta tillvara spillvärmeflöden i samhället. Enligt Naturvårdsverket är utbyggnaden av fjärrvärmenäten och fjärrvärmebranschens omställning den största anledningen till att Sverige lyckats minska de territoriella växthusgasutsläppen markant sedan 1990.
Vattenkraften och kärnkraften har gjort att Sverige länge haft ett elsystem med mycket låga koldioxidutsläpp. Men elsystemet i Sverige sitter ihop med övriga Europa vilket gör att elproduktion och elanvändning i Sverige även påverkar produktionen i andra länder som ofta varit mer fossilberoende. Det gör att den värme och el som produceras i ett kraftvärmeverk ofta ersätter sämre alternativ och därmed leder till att utsläpp undviks på annat håll. Hur mycket räknar vi ut i vårt Klimatbokslut.
Idag arbetar vi för att ställa om till ett hållbart samhälle och då är övergången från fossila bränslen till el en viktig del, inte minst i transport- och industrisektorn. Det innebär dock ett högre tryck på vårt elsystem att kunna leverera den mängd el vi behöver, även när behovet är som störst och de förnybara kraftslagen vind och sol inte producerar så mycket. Genom att använda fjärrvärme i stället för el till uppvärmning avlastas elnäten och elen kan användas där den verkligen behövs. Dessutom producerar kraftvärmeverk mest el när det är som kallast, vilket är då elbehovet är som störst. Fjärrvärme från kraftvärme gör alltså dubbel nytta i elsystemet.
Vintern 2021-2022 har vi brottats med rekordhöga elpriser, där svårigheter att överföra el från norra till södra Sverige och skenande gaspriser i Europa varit några av anledningarna. Då är Sveriges runt 200 fjärrvärmeverk, som till stor del försörjs med lokala bränslen, extra viktiga för att säkerställa elleveransen. Med ett oroligt världsläge och höga gas- och oljepriser blir den lokala el- och fjärrvärmeproduktionen extra viktig.
Dessutom går överskottet från fjärrvärmen ofta tillbaka till välfärden då majoriteten av fjärrvärmeanläggningarna i Sverige är kommunägda.
Ett fortsatt stort problem är samhällets utsläpp av koldioxid. När biobränsle förbränns så är den koldioxid som släpps ut redan en del av det naturliga kretsloppet, och med ny teknik kallad BECCS så skulle fjärrvärmeverk till och med kunna bidra med minusutsläpp. Med BECCS, Bio Energy Carbon Capture and Storage, så fångas koldioxiden i rökgaserna från bränslen med biogent ursprung in. Koldioxiden komprimeras till flytande form och pumpas ner till underjordiska bergsformationer där den lagras under mycket lång tid. På så sätt ”dammsugs” luften på koldioxid.
Tekniken utreds och testas hos flera svenska fjärrvärmebolag. Det finns de som är tveksamma till BECCS med argumentet att det kan ta fokus från annan minskning av utsläpp som också behövs. IPCC är dock mycket tydliga i sina rapporter med att koldioxidinfångning är nödvändigt för att klara de klimatmål som världens länder satt upp.
Sammanfattningsvis kan man säga att vissa utmaningar kommer och går, medan vi får kämpa med andra under en längre tid. Men fjärrvärmens sätt att anpassa sig efter dagens utmaningar har varit och är än idag, en viktig kugge i att skapa ett hållbart samhälle.
I år har vi 75-årsjubileum. Det kommer att uppmärksammas på olika sätt under 2022. Vi hoppas att du vill fira tillsammans med oss!
Set a Call-to-Action button to activate the box
