Att använda fjärrvärme som byggvärme: så funkar det
På ett bygge har du ofta ett värmebehov, framför allt för att torka ut grundplattor, väggar och tak, men också för att värma upp byggbaracker och platskontor. Fjärrvärme är en vanlig och smidig lösning, som både är klok ur miljösynpunkt och gör att du får mer effekt kvar i elnätet.
Så funkar det
Sommartid kan ett bygge klara sig utan uppvärmning, men övriga säsonger behövs någon form av värmekälla. Grundplattor, tak och väggar behöver torkas innan man kan arbeta vidare. Är det en gammal byggnad som ska renoveras behöver även den torkas upp. Här kan du till exempel läsa om Forsåker som värmer upp tre av sina gamla byggnader med fjärrvärme inför renovering.
Som uppvärmning brukar man antingen använda fjärrvärme, som kopplas till fläktar, eller eldrivna motsvarigheter. Vid fjärrvärme används ofta en befintlig fjärrvärmeväxlare, den som sedan kommer användas till fastighetens uppvärmning. Det går även att hyra tillfälliga värmeväxlare.
För byggbodar och platskontor kan man dra tillfälliga ledningar med flexslangar från befintligt fjärrvärmenät in i barackerna. Slangarna leds till tillfälliga värmeväxlare som kopplas till bodarnas vattenburna värmesystem.
En del jag pratar med tycker att det låter krångligare än att använda el, men det är faktiskt både smidigt och har många fördelar jämfört med eluppvärmning.
Fördelar med fjärrvärme som byggvärme
Frigör eleffekt
En stor fördel med att använda fjärrvärme som byggvärme är att du frigör eleffekt i området. Byggprojekt kräver mycket el och det är inte säkert att elnätet är dimensionerat för den belastningen. Om du använder fjärrvärme till uppvärmning istället för el så blir det mer eleffekt kvar att använda till annat. Detta spelar framför allt stor roll vintertid när behovet av el och värme är som störst.
Bidrar till en hållbar arbetsplats
Vilket för oss till nästa styrka, fjärrvärmen bidrar till en hållbar byggarbetsplats. Detta genom att den ger utrymme i elnätet, så att elen kan användas där den gör mest nytta, till exempel att ersätta fossildrivna fordon och maskiner med eldrivna motsvarigheter. Dessutom genom att fjärrvärme produceras av restprodukter från annan verksamhet, som rester från skogsindustrin, rivningsrester eller spillvärme. Fjärrvärme är helt enkelt en väldigt resurseffektiv uppvärmning, som idag är till största del förnybar. Vi på Mölndal Energi var 2018 det första energibolaget i Sverige som var helt fossilfria i vår egen produktion.
Prisvärd och enkel lösning
Slutligen är det enkelt att omvandla byggvärme till permanent fjärrvärme, som kan anpassas efter de färdigbyggda fastigheternas behov. Fjärrvärmen är dessutom prisvärd och har ett stabilt pris till skillnad från el med rörligt avtal.
Kan jag använda fjärrvärme som byggvärme?
Något som är avgörande för om du kan få fjärrvärme till ditt bygge är avståndet till fjärrvärmenätet. Att gräva och lägga nya fjärrvärmeledningar innebär nämligen en kostnad och ju längre avståndet är, desto större blir kostnaden.
Ta kontakt med energibolaget i din kommun för att se om du kan dra in fjärrvärme i ditt bygge. Här kan du se hur Mölndal Energis fjärrvärmenät går.
Rekommenderade artiklar
Fjärrvärmenäten – ett vägnät under våra fötter
När man pratar om fjärrvärme är det ofta om själva fjärrvärmeproduktionen …
Marie Jernsund 25 feb, 2025
Därför ska du åtgärda fel i din fjärrvärmecentral
Som fastighetsägare är fjärrvärmen kanske inte högst upp på din …
Claes Kvist 7 jan, 2025
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Solenergi (31)
- Fjärrvärme (30)
- Elpriser och elmarknaden (25)
- Elfordon (23)
- Spara el (17)
- Elavtal (15)
- Bostadsrättsförening (13)
- Elnät (9)
- Strömavbrott (9)
- Fjärrkyla (6)
- Energideklaration (3)
- Hållbarhet (3)
- Stödtjänster (3)
- Elsäkerhet (2)
- Belysning (1)
- Elkostnad (1)
- Elmätarbyte (1)
- Energikartläggning (1)
- Jubileum (1)
- Spara energi (1)
Författare
- Anders Averdal (24)
- Magnus Ivarsson (12)
- Peter Öhman (10)
- Victor Abrahamsson (9)
- Richard Lundström (8)
- Kenneth Karlsson (8)
- Claes Kvist (7)
- Daniel Gustafsson (6)
- Henrik Lyngåker (6)
- Fredrik Lundmark (5)
- Anna Lundeen (4)
- Calle Eriksson (4)
- Peyruze Özmen (4)
- Antoinette Savhammar (3)
- Per Salomonsson (3)
- Klas Dahte (3)
- Jonas Kalén (3)
- Arnes Palalija (2)
- Gunilla Le Dous (2)
- Hans-Olof Engvall (2)
- Mattias Sjöstrand (2)
- Martin Jellvert (2)
- Lena Olsson Ingvarson (2)
- Håkan Havel (1)
- Henrik Dalman (1)
- Rebecca Sinnerstedt (1)
- Marie Jernsund (1)
- Alexander Ehrensvärd (1)
- Per Bergqvist (1)
- Caroline Nyquist Alvarez (1)
- Mikaela Åborg (1)
- Per Hoflund (1)
- Oskar Finnerman (1)
- Daniel Johansson (1)
- Beatrice Anderberg (1)
- Maria Åberg (1)
- Niclas Lundin (1)
- Leif Viklund (1)
- Fredrik Martinsson (1)
- Maria Hast (1)
Arkiv
- mars 2025 (2)
- februari 2025 (1)
- januari 2025 (2)
- december 2024 (1)
- november 2024 (2)
- oktober 2024 (1)
- september 2024 (2)
- augusti 2024 (2)
- juli 2024 (2)
- juni 2024 (1)
- maj 2024 (1)
- april 2024 (3)
- mars 2024 (1)
- februari 2024 (2)
- januari 2024 (2)
- november 2023 (2)
- oktober 2023 (2)
- september 2023 (1)
- augusti 2023 (2)
- juli 2023 (2)
- juni 2023 (2)
- april 2023 (2)
- mars 2023 (2)
- februari 2023 (2)
- januari 2023 (2)
- december 2022 (1)
- november 2022 (2)
- oktober 2022 (2)
- september 2022 (2)
- augusti 2022 (2)
- juli 2022 (2)
- juni 2022 (2)
- maj 2022 (1)
- april 2022 (2)
- mars 2022 (4)
- februari 2022 (4)
- januari 2022 (3)
- december 2021 (3)
- november 2021 (3)
- oktober 2021 (4)
- september 2021 (4)
- augusti 2021 (4)
- juli 2021 (2)
- juni 2021 (4)
- maj 2021 (4)
- april 2021 (4)
- mars 2021 (3)
- februari 2021 (4)
- januari 2021 (4)
- december 2020 (5)
- november 2020 (4)
- oktober 2020 (4)
- september 2020 (5)
- augusti 2020 (2)
- juli 2020 (2)
- juni 2020 (1)
- maj 2020 (2)
- april 2020 (2)
- mars 2020 (3)
- februari 2020 (2)
- december 2019 (2)