De flesta brukar ha rätt bra koll på hur fjärrvärme funkar, men fjärrkyla är det inte lika många som har en tydlig uppfattning om. Faktum är dock att efterfrågan på fjärrkyla ökar, vilket inte är konstigt då det både är resurssnålt och ekonomiskt fördelaktigt. Här förklarar jag hur det går till när fjärrkyla produceras.
Vi behöver inte bara uppvärmning här i Sverige, även kyla behövs för att ge svalka i exempelvis kontorsfastigheter, gallerior, på sjukhus eller inom industrin. Serverhallar använder också kyla för att utrustningen inte ska bli överhettad. I dessa lägen är fjärrkyla ett bra alternativ till en lokal kylanläggning eller luftkonditionering.
Fjärrkyla bygger på samma idé som fjärrvärme: när kyla produceras storskaligt och centralt i stället för i många små anläggningar blir det mer kontrollerat och energieffektivt, vilket är bra både miljömässigt och ekonomiskt. Fjärrkyla fungerar också enligt samma principer som fjärrvärme (vatten transporteras via rör under marken till enskilda fastigheter), men i stället för varmvatten är det kallvatten som kyler ned fastigheten.
Fjärrkyla kan produceras med hjälp av olika tekniker, som ofta kombineras för att på bästa sätt utnyttja lokala förhållanden:
På Mölndal Energi använder vi idag kompressorkyla, men i vår kommande nya fjärrkylaanläggning kommer vi att ha en kombination av kompressorkyla, absorptionskyla och frikyla.
Oavsett hur fjärrkylan produceras, sker leveransen till kunderna på ungefär på samma sätt. I fastigheterna där kylan ska användas finns en värmeväxlare som överför kylan i vattnet till fastighetens slutna kylsystem. Kylsystemet kyler den luft som går ut i det vanliga ventilationssystemet eller så används så kallade ”kylbafflar”.
Tvärtemot vad många jag möter tror är det alltså inte det kalla vattnet som cirkulerar i fastigheten utan bara själva kylan som vattnet ger.
När det kalla vattnet levererat sin kyla och har blivit ljummet leds det tillbaka till produktionsanläggningen där det kyls ner på nytt och för att sen åter pumpas ut. Ett kretslopp av kyla, helt enkelt.
Fjärrkylan i Sverige byggs ut i ett stadigt tempo, vilket syns på de ökande nätlängderna i Energiföretagens fjärrkylestatistik för 2020. Samma källa visar att fjärrkyla från kylmaskin är den vanligaste tekniken (28 procent), absorptionskyla som använder fjärrvärme som energikälla är den näst vanligaste tekniken (27 procent). De följs tätt av kyla från värmepump (25 procent) och därefter frikyla (19 procent) samt fjärrkyla från ”annan lösning” (1 procent).
Här i Mölndal möter vi den växande efterfrågan genom att bygga en ny anläggning för fjärrkyla på Riskulla som ska stå klar 2024. Om du är intresserad av att kyla din arbetsplats eller lokal med fjärrkyla, behöver du först ta reda på om du kan ansluta dig till nätet för fjärrkyla. Kontakta oss gärna så hjälper vi dig.
Tänk dig att du sitter med en kopp kaffe, solen värmer ditt ansikte och …
Fjärrkyla är ett utmärkt sätt att ge större byggnader som kontor, sjukhus …
Här finns massor bra att läsa