Ta det kallt: så fungerar fjärrkyla
De flesta brukar ha rätt bra koll på hur fjärrvärme funkar, men fjärrkyla är det inte lika många som har en tydlig uppfattning om. Faktum är dock att efterfrågan på fjärrkyla ökar, vilket inte är konstigt då det både är resurssnålt och ekonomiskt fördelaktigt. Här förklarar jag hur det går till när fjärrkyla produceras.
Vi behöver inte bara uppvärmning här i Sverige, även kyla behövs för att ge svalka i exempelvis kontorsfastigheter, gallerior, på sjukhus eller inom industrin. Serverhallar använder också kyla för att utrustningen inte ska bli överhettad. I dessa lägen är fjärrkyla ett bra alternativ till en lokal kylanläggning eller luftkonditionering.
Fjärrkyla bygger på samma idé som fjärrvärme: när kyla produceras storskaligt och centralt i stället för i många små anläggningar blir det mer kontrollerat och energieffektivt, vilket är bra både miljömässigt och ekonomiskt. Fjärrkyla fungerar också enligt samma principer som fjärrvärme (vatten transporteras via rör under marken till enskilda fastigheter), men i stället för varmvatten är det kallvatten som kyler ned fastigheten.
Teknikerna bakom fjärrkyla
Fjärrkyla kan produceras med hjälp av olika tekniker, som ofta kombineras för att på bästa sätt utnyttja lokala förhållanden:
- Frikyla innebär att kyla hämtas från exempelvis en närliggande sjö. Det kalla vattnet pumpas då upp från sjön till en produktionsanläggning som tillvaratar kylan och överför den till vattnet som finns i fjärrkylanätet. Det kalla vattnet pumpas sedan ut i separata rör till de anslutna fastigheterna.
- Kompressorskyla skapas med hjälp av en kompressorkylmaskin, som lite förenklat består av kompressor, kondensor, förångare och expansionsventil. Maskinen fungerar enligt samma princip som en värmepump och använder el för att kyla ner vatten som sen skickas ut i ledningarna för fjärrkyla.
- Absorptionskyla är kyla som framställs av fjärrvärme, så kallad värmedriven kyla. Absorptionskyla utnyttjar energin som finns i värme och omvandlar den till kyla. På så sätt kan man ta tillvara på överskottsvärme från fjärrvärme och spillvärme från industrier. Själva absorptionskylmaskinen har stora likheter med kompressorkylmaskinen. I maskinen utsätts vatten för ett kraftigt undertryck som gör att det kan koka och förångas även vid en så låg temperatur som tre grader. Den kalla vattenångan kyler sedan vattnet som används i fjärrkylasystemet.
- Sorptiv kyla utnyttjar luftens egenskaper vid ändrad ånghalt och temperatur. Tekniken går ut på att luften först torkas med fjärrvärme för att därefter fuktas med vatten som förångas och sänker temperaturen. Den torra luften kan därmed kylas ned på ett effektivt sätt. Hela kylanläggningen drivs av fjärrvärme i stället för med el. Metoden är dock utrymmeskrävande och passar därför inte överallt.
På Mölndal Energi använder vi idag kompressorkyla, men i vår kommande nya fjärrkylaanläggning kommer vi att ha en kombination av kompressorkyla, absorptionskyla och frikyla.
Kylleveransen likartad oavsett teknik
Oavsett hur fjärrkylan produceras, sker leveransen till kunderna på ungefär på samma sätt. I fastigheterna där kylan ska användas finns en värmeväxlare som överför kylan i vattnet till fastighetens slutna kylsystem. Kylsystemet kyler den luft som går ut i det vanliga ventilationssystemet eller så används så kallade ”kylbafflar”.
Tvärtemot vad många jag möter tror är det alltså inte det kalla vattnet som cirkulerar i fastigheten utan bara själva kylan som vattnet ger.
När det kalla vattnet levererat sin kyla och har blivit ljummet leds det tillbaka till produktionsanläggningen där det kyls ner på nytt och för att sen åter pumpas ut. Ett kretslopp av kyla, helt enkelt.
Fjärrkylanätet byggs ut
Fjärrkylan i Sverige byggs ut i ett stadigt tempo, vilket syns på de ökande nätlängderna i Energiföretagens fjärrkylestatistik för 2020. Samma källa visar att fjärrkyla från kylmaskin är den vanligaste tekniken (28 procent), absorptionskyla som använder fjärrvärme som energikälla är den näst vanligaste tekniken (27 procent). De följs tätt av kyla från värmepump (25 procent) och därefter frikyla (19 procent) samt fjärrkyla från ”annan lösning” (1 procent).
Här i Mölndal möter vi den växande efterfrågan genom att bygga en ny anläggning för fjärrkyla på Riskulla som ska stå klar 2024. Om du är intresserad av att kyla din arbetsplats eller lokal med fjärrkyla, behöver du först ta reda på om du kan ansluta dig till nätet för fjärrkyla. Kontakta oss gärna så hjälper vi dig.
Rekommenderade artiklar
Fjärrkyla: rätt val för dig som vill bygga takterrass
Tänk dig att du sitter med en kopp kaffe, solen värmer ditt ansikte och …
Richard Lundström 18 apr, 2023
Vem kan få fjärrkyla?
Fjärrkyla är ett utmärkt sätt att ge större byggnader som kontor, sjukhus …
Peter Öhman 4 okt, 2022
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Solenergi (31)
- Fjärrvärme (30)
- Elpriser och elmarknaden (25)
- Elfordon (23)
- Spara el (17)
- Elavtal (15)
- Bostadsrättsförening (13)
- Elnät (9)
- Strömavbrott (9)
- Fjärrkyla (6)
- Energideklaration (3)
- Hållbarhet (3)
- Stödtjänster (3)
- Elsäkerhet (2)
- Belysning (1)
- Elkostnad (1)
- Elmätarbyte (1)
- Energikartläggning (1)
- Jubileum (1)
- Spara energi (1)
Författare
- Anders Averdal (24)
- Magnus Ivarsson (12)
- Peter Öhman (10)
- Victor Abrahamsson (9)
- Richard Lundström (8)
- Kenneth Karlsson (8)
- Claes Kvist (7)
- Daniel Gustafsson (6)
- Henrik Lyngåker (6)
- Fredrik Lundmark (5)
- Anna Lundeen (4)
- Calle Eriksson (4)
- Peyruze Özmen (4)
- Antoinette Savhammar (3)
- Per Salomonsson (3)
- Klas Dahte (3)
- Jonas Kalén (3)
- Arnes Palalija (2)
- Gunilla Le Dous (2)
- Hans-Olof Engvall (2)
- Mattias Sjöstrand (2)
- Martin Jellvert (2)
- Lena Olsson Ingvarson (2)
- Håkan Havel (1)
- Henrik Dalman (1)
- Rebecca Sinnerstedt (1)
- Marie Jernsund (1)
- Alexander Ehrensvärd (1)
- Per Bergqvist (1)
- Caroline Nyquist Alvarez (1)
- Mikaela Åborg (1)
- Per Hoflund (1)
- Oskar Finnerman (1)
- Daniel Johansson (1)
- Beatrice Anderberg (1)
- Maria Åberg (1)
- Niclas Lundin (1)
- Leif Viklund (1)
- Fredrik Martinsson (1)
- Maria Hast (1)
Arkiv
- mars 2025 (2)
- februari 2025 (1)
- januari 2025 (2)
- december 2024 (1)
- november 2024 (2)
- oktober 2024 (1)
- september 2024 (2)
- augusti 2024 (2)
- juli 2024 (2)
- juni 2024 (1)
- maj 2024 (1)
- april 2024 (3)
- mars 2024 (1)
- februari 2024 (2)
- januari 2024 (2)
- november 2023 (2)
- oktober 2023 (2)
- september 2023 (1)
- augusti 2023 (2)
- juli 2023 (2)
- juni 2023 (2)
- april 2023 (2)
- mars 2023 (2)
- februari 2023 (2)
- januari 2023 (2)
- december 2022 (1)
- november 2022 (2)
- oktober 2022 (2)
- september 2022 (2)
- augusti 2022 (2)
- juli 2022 (2)
- juni 2022 (2)
- maj 2022 (1)
- april 2022 (2)
- mars 2022 (4)
- februari 2022 (4)
- januari 2022 (3)
- december 2021 (3)
- november 2021 (3)
- oktober 2021 (4)
- september 2021 (4)
- augusti 2021 (4)
- juli 2021 (2)
- juni 2021 (4)
- maj 2021 (4)
- april 2021 (4)
- mars 2021 (3)
- februari 2021 (4)
- januari 2021 (4)
- december 2020 (5)
- november 2020 (4)
- oktober 2020 (4)
- september 2020 (5)
- augusti 2020 (2)
- juli 2020 (2)
- juni 2020 (1)
- maj 2020 (2)
- april 2020 (2)
- mars 2020 (3)
- februari 2020 (2)
- december 2019 (2)