Fjärrvärme – en varm historia om kollektivets kraft
Sotarna protesterade, VVS-konsulterna var bekymrade och oljebolagen försökte sätta käppar i hjulet. Trots det initiala motståndet mot fjärrvärmen, gick utvecklingen mot en kollektiv värmelösning inte att stoppa. Här berättar jag mer om fjärrvärmens fascinerande, men ganska okända, historia.
I slutet av 1940-talet vågade några svenska ingenjörer inom de kommunala energiverken trotsa den rådande ordningen och prova något nytt. Grundidén var enkel: genom att samarbeta och använda billiga, lokalt tillgängliga energiresurser skulle det lokala värmebehovet kunna tillgodoses både effektivare och mer miljövänligt.
Själva tekniken var förstås inte helt ny. Redan under antiken användes fjärrvärmeliknande system i mindre skala för att värma bland annat badhus. I Hamburg och i USA prövades system med fjärrvärme i slutet av 1800-talet. Företeelsen fick dock aldrig riktigt fäste i någon större skala; i dag kommer bara omkring en procent av värmen i USA från fjärrvärme.
Systemet med fjärrånga som nu försörjer Manhattan i New York togs i drift redan 1882.
Tiden inne för fjärrvärme
I Sverige blev Sabbatsbergs sjukhus först med att starta ett tekniskt fjärrvärmesystem 1878. Flera andra satsningar gjordes under början av 1900-talet, men motståndet var starkt och ingen trodde riktigt på den kommersiella styrkan i fjärrvärme.
Efter andra världskriget förändrades läget. Städerna växte och behovet av el och värme ökade. Plötsligt var tiden mogen för en annan typ av lösning.
Så, tillbaka till de trotsiga ingenjörerna inom de kommunala energiverken igen. Det var här utvecklingen mot fjärrvärme i större skala nu inleddes. Med fokus på kraftvärme – att utvinna el och värme i samma process – startades den första kommunala fjärrvärmeanläggningen 1948 i Karlstad.
Miljonprogrammet ger utvecklingen skjuts
Karlstad följdes av Norrköping, Malmö, Göteborg, Sundbyberg, Stockholm, Linköping, Västerås, Örebro och Borås. Fast utvecklingen gick inte särskilt snabbt. Det verkliga genombrottet kom först efter den första stora oljekrisen 1973. Det var också åren då miljonprogrammets nya bostäder blev klara och direkt kunde anslutas till fjärrvärmen.
I Mölndal inleddes fjärrvärmeeran 1964 i Berget bredvid Fässberg kyrka. I dag är det i Riskulla som fjärrvärmen produceras.
På tio år, från 1975 till 1985, fördubblades försäljningen av fjärrvärme i Sverige. Länge var fjärrvärmeverken kommunala och levererade både värme och el. Som en följd av avregleringen under nittiotalet, köptes många av dessa företag upp av stora kraftföretag som Vattenfall, Eon och Fortum.
Miljöaspekten kom på köpet
Initialt syftade inte införandet av fjärrvärme till att reducera utsläppen. Men bara genom att förbränningen förflyttades till ett enda ställe, i stället för att varje hus hade sin egen panna, förbättrades luftkvaliteten rejält i städerna.
På 90-talet fick miljö- och klimattänket bredare fäste. Oljan, som 1980 hade svarat för mer än 90 procent av fjärrvärmeproduktionen, gav vika för en mix av bränslen. När hela fjärrvärmebranschen så bytte ut fossila bränslen mot förnybar och återvunnen energi minskade utsläppen stort. Den omställningen är den främsta förklaringen till att Sverige lyckats minska utsläppen med cirka 35 procent sedan 1990.
Fjärrvärme har en stark position
Omkring 70 år senare har fjärrvärmen en unikt stark position på den svenska värmemarknaden. Fjärrvärmenät finns i omkring 580 tätorter och svarar för drygt hälften av all byggnadsuppvärmning i vårt land.
Världens största fjärrvärmesystem finns i Moskva och Sankt Petersburg.
Fjärrvärme dominerar också som uppvärmningsform i alla de nordiska länderna utom i Norge, där värmen i stället främst kommer från el som i sin tur produceras från vattenkraft. I Europa står fjärrvärme för i genomsnitt knappt tio procent, men i takt med att miljökraven skärps sneglar nu många länder på Sveriges fjärrvärmelösningar.
Jag kan bara konstatera att de drivkrafter som en gång banade väg för fjärrvärmen fortfarande gäller. Tack vare de samverkande och lite trotsiga ingenjörerna fick vi en resurseffektiv, smart och långsiktig lösning som producerar värme till nytta för många.
Vill du lära dig mer om hur fjärrvärme fungerar? Ladda ner vår guide här.
Rekommenderade artiklar
Så styr värmekurvan i fjärrvärmecentralen din inomhustemperatur
Är du inte nöjd med temperaturen inne och vill ändra inställningarna för …
Peyruze Özmen 1 apr, 2023
Vad är kraftvärme?
Har du koll på att man i ett fjärrvärmeverk, förutom att producera värme, …
Lena Olsson Ingvarson 29 okt, 2022
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Elpriser och elmarknaden (42)
- Solenergi (38)
- Spara el (35)
- Elfordon (28)
- Elavtal (23)
- Elsäkerhet (22)
- Fjärrvärme (22)
- Elförbrukning (20)
- Strömavbrott (14)
- Elkostnad (11)
- Elnät (11)
- Spara energi (10)
- Hållbarhet (9)
- Belysning (5)
- Elmätarbyte (4)
- Det uppkopplade hemmet (3)
- Flytta (3)
- Stödtjänster (3)
- jubileum (3)
- effektavgift (1)
Författare
- Anders Averdal (23)
- Rikard Nylander (16)
- Henrik Dalman (14)
- Karin Ekh (14)
- Daniel Gustafsson (11)
- Henrik Lyngåker (11)
- Alexander Ehrensvärd (11)
- Mattias Sjöstrand (11)
- Maria Hast (8)
- Jonas Kalén (7)
- Maria Åberg (7)
- Rebecca Sinnerstedt (6)
- Rasmuz Agrell (6)
- Caroline Nyquist Alvarez (6)
- Klas Dahte (6)
- Per Salomonsson (6)
- Calle Eriksson (6)
- Magnus Ivarsson (6)
- Oskar Finnerman (5)
- Claes Kvist (5)
- Antoinette Savhammar (4)
- Per Bergqvist (4)
- William Blomström (3)
- Fredrik Håkansson (3)
- Alexander Karlsson (3)
- Lena Olsson Ingvarson (3)
- Martin Jellvert (2)
- Fredrik Lundmark (2)
- Andreas Porslund Ottestrand (2)
- Niklas Johansson (2)
- Anna Lundeen (1)
- Zarah Samuelsson (1)
- Peyruze Özmen (1)
- Philip Hägglund (1)
- Victor Abrahamsson (1)
- Gunilla Le Dous (1)
- Hans-Olof Engvall (1)
- Per Hoflund (1)
- Hanna Olvenmark (1)
- Arnes Palalija (1)
- Leif Viklund (1)
- Stefan Wernborg (1)
Arkiv
- mars 1, 2025 (3)
- februari 1, 2025 (1)
- januari 1, 2025 (3)
- december 1, 2024 (1)
- november 1, 2024 (1)
- oktober 1, 2024 (2)
- september 1, 2024 (2)
- augusti 1, 2024 (2)
- juli 1, 2024 (2)
- juni 1, 2024 (1)
- maj 1, 2024 (1)
- april 1, 2024 (2)
- mars 1, 2024 (2)
- februari 1, 2024 (2)
- januari 1, 2024 (2)
- december 1, 2023 (2)
- november 1, 2023 (3)
- oktober 1, 2023 (1)
- september 1, 2023 (3)
- augusti 1, 2023 (2)
- juli 1, 2023 (2)
- juni 1, 2023 (3)
- maj 1, 2023 (1)
- april 1, 2023 (3)
- mars 1, 2023 (1)
- februari 1, 2023 (4)
- januari 1, 2023 (2)
- december 1, 2022 (3)
- november 1, 2022 (3)
- oktober 1, 2022 (5)
- september 1, 2022 (4)
- augusti 1, 2022 (2)
- juli 1, 2022 (2)
- juni 1, 2022 (2)
- maj 1, 2022 (2)
- april 1, 2022 (3)
- mars 1, 2022 (4)
- februari 1, 2022 (3)
- januari 1, 2022 (5)
- december 1, 2021 (3)
- november 1, 2021 (3)
- oktober 1, 2021 (5)
- september 1, 2021 (3)
- augusti 1, 2021 (5)
- juli 1, 2021 (3)
- juni 1, 2021 (4)
- maj 1, 2021 (5)
- april 1, 2021 (4)
- mars 1, 2021 (4)
- februari 1, 2021 (4)
- januari 1, 2021 (5)
- december 1, 2020 (4)
- november 1, 2020 (4)
- oktober 1, 2020 (5)
- september 1, 2020 (3)
- augusti 1, 2020 (4)
- juli 1, 2020 (4)
- juni 1, 2020 (4)
- maj 1, 2020 (4)
- april 1, 2020 (6)
- mars 1, 2020 (5)
- februari 1, 2020 (5)
- januari 1, 2020 (4)
- december 1, 2019 (4)
- november 1, 2019 (5)
- oktober 1, 2019 (3)
- september 1, 2019 (3)
- augusti 1, 2019 (5)
- juli 1, 2019 (4)
- juni 1, 2019 (4)
- maj 1, 2019 (2)
- april 1, 2019 (3)