Kundcenter
För andra vintern i rad har december bjudit på rekordhöga elpriser. Anledningarna är många, men de största är kriget i Ukraina och de höga priserna på naturgas. Hur kan de svenska elpriserna påverkas när vi knappt använder någon rysk gas? Här förklarar jag hur det hänger ihop.
På den europeiska elmarknaden handlas och säljs el över landsgränserna. Varje land och varje elområde har visserligen separata elpriser, men de påverkas ändå i hög grad av läget i grannländerna. Det senaste året har det blivit extra tydligt hur integrerad den europeiska elmarknaden är.
Under 2022 var elpriserna högre än någonsin. Den helt avgörande faktorn var Rysslands invasion av Ukraina och den planering som startade långt innan själva invasionen. Gasleveranserna från Ryssland till Europa började minska redan under sommaren 2021. Då var det Ryssland som höll tillbaka med motiveringen att de först behövde fylla på sina egna gaslager. När sedan kriget bröt ut och sanktionerna från väst inleddes upphörde gasleveranserna nästan helt.
Situationen förvärrades sedan ytterligare av att man hade låga nivåer i den nordiska vattenkraftens vattenmagasin och stora problem med tillgängligheten i den franska kärnkraften. Detta slog mycket hårt mot elpriserna i hela Europa.
Många länder i Europa har ett stort behov av gas, till exempel Tyskland. Tidigare har det varit enkelt för dem att importera billig rysk gas via gasledningar. När exporten stannade av fick den ersättas med betydligt dyrare alternativ som import av gas med båt från till exempel USA och annan el från andra energikällor.
Men hur kan det ha så stor påverkan på elpriserna? När elpriset sätts görs det via marginalprissättning. Kortfattat innebär det att den sista köpta kilowattimmen bestämmer elpriset. Har vi ett stort behov av el och behöver använda dyr gas för att producera den sista mängden el går alltså priset upp för all el.
Det är sant, 2022 var faktiskt ett rekordår då vi exporterat rekordmycket el. Samtidigt har vi ”importerat” europeiska elpriser, framför allt i södra Sverige.
En anledning är att el från vatten- och vindkraftsproduktion i norra Sverige ibland inte kan föras ner i tillräckligt stor mängd till södra Sverige för att möta efterfrågan. Därför får södra Sverige i större utsträckning ett gemensamt elpris med våra grannländer i söder.
Trots det är elpriset i Sverige generellt lägre än i stora delar av Europa. I södra Norge, liksom i Danmark och Finland, var priserna ännu högre än i södra Sverige. Det var bara de norra delarna av Sverige och Norge som inte drabbades, även om priserna steg till höga nivåer även i dessa områden mot slutet av året.
En annan anledning är att vi visserligen har mer el än vad vi behöver sett över året, men vi kan inte lagra stora mängder el. Därför har vi både stunder då vi exporterar rekordmycket el och stunder när vi faktiskt behöver importera el, framför allt när det är riktigt kallt och vindstilla.
EU arbetar på olika sätt för att dämpa de höga elpriserna i Europa. Den 19 december tog EU:s energiministrar ett beslut om ett gaspristak för att minska gasprisernas påverkan på elpriserna. Det är en marknadskorrigeringsmekanism som ska tillämpas när priset på gasbörsen överskriver 180 euro per MWh under tre arbetsdagar.
Förslaget har stötts och blötts länge och det finns de som pekat på risken att detta kan leda till brist på gas när ingen vill sälja till ett pris som är lägre än marknadens. Pristaket kan slopas om EU-kommissionen anser att det är ett akut nödläge. För tillfället är också gaspriset långt under 180 euro per MWh, så just nu fyller maxpriset ingen funktion.
Maxpriset infördes februari 2023 och det återstår att se vad det kommer att ge för effekt på de europeiska och svenska elpriserna.
Vill du hålla koll på vad som händer med elpriserna nu och framåt? En gång i månaden publicerar vi en marknadskommentar där vi går igenom läget på elmarknaden. Prenumerera på dem för att få dem direkt till din email.
