Kundcenter
Uppdaterad 5 september 2024
De nordiska länderna kommer att införa så kallad flow-based eller flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod oktober 2024. Syftet är att öka överföringen av el mellan länderna och få mer förnybar el i näten. Den nya metoden kommer att jämna ut elpriserna i Europa och kan leda till ökade elpriser i Sverige. Här förklarar jag vad det innebär och hur det kan påverka dig som elkund.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning kommer att införas 29 oktober 2024. Den 29 oktober är första handelsdagen, för leverans 30 oktober.
Införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod vad först planerat till november 2023, men det blev sedan framflyttat till oktober 2024. Anledningen var projektets komplexitet och att det behövdes mer tid för att anpassa de nordiska IT systemet och processerna för att kunna hantera den flödesbaserade metoden.
Om vi ska ta det från början är den stora frågan: vad är flödesbaserad eller flow-based kapacitetsberäkningsmetod?
Kapacitetsberäkning handlar om hur man beräknar flödena av el i näten mellan olika elområden och länder. Det finns nämligen en gräns för hur mycket el som kan överföras på ett säkert sätt, det vill säga hur mycket kapacitet som finns i kablarna. För att veta hur mycket använder man en kapacitetsberäkningsmetod.
Idag har vi i Norden en ekonomisk marknadsmodell. Förenklat kan man säga att elen flödar dit elpriset är som högst. Problemet är att den metoden inte tar full hänsyn till nätets totala överföringsförmåga och kapaciteten används inte fullt ut.
Den nya flödesbaserade metoden utgår istället från den fysiska kapaciteten i elnäten. Man vill alltså gå över från en ekonomisk modell till en fysisk beräkningsmodell.
Syftet med den flödesbaserade metoden är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och kunna överföra mer el mellan olika elprisområden - utan att bygga ut elnäten. Det gör också att vi möjliggör mer förnybar el i näten och minskar risken för elbrist.
Att gå över till den flödesbaserade metoden är en del i vårt elsamarbete med övriga Europa. Svenska kraftnät har tillsammans med våra nordiska grannländer Finland, Danmark och Norge gemensamt arbetat mot den flödesbaserade metoden i flera år. EU har en förordning som rör detta från 2015 och många länder i Europa har redan gått över till en flow-based eller flödesbaserad metod.
Baksidan av den flödesbaserade metoden är att den eventuellt kan leda till ökade elpriser i Sverige. När vi kan överföra större mängd el så kommer priserna i Europa jämnas ut. Det innebär att de områden som idag har låga elpriser kommer att få högre elpriser, och de med höga elpriser kommer få lägre elpriser.
För att lära sig om den nya flödesbaserade metoden har man kört en parallelldrift av den. Där har man kunnat se hur metoden hade påverkat elpriserna i Sverige om vi redan hade infört den, jämfört med dagens beräkningsmetod. I simulationen kunde man se en i genomsnitt nästan tioprocentig prisökning mellan perioden december 2022 (vecka 50) och september 2023 (vecka 38).
Så här såg prishöjningen ut för respektive elområde:
Resultatet av parallelldriften visar alltså på prisökningar, framförallt i SE3. Väljer vi att däremot tro på den framåtblickande terminsmarknaden går det inte att urskilja någon förändring överhuvudtaget efter införandet den 29 oktober.
Min gissning är att både parallelldriften och terminsmarknaden kommer få fel. Denna förändring är allt för komplex för att vi på förhand ska veta hur prissättningen kommer falla ut. Det är även så terminsmarknaden verkar resonera.
Svenska kraftnät är de som ansvarar för projektet i Sverige, på deras sida kan du läsa mer och följa de senaste nyheterna om flödesbaserad kapacitetberäkningsmetod.
I skrivande stund arbetar Europa för att gå bort från kol, gas och olja och mot förnybar och fossilfri produktion. Detta skulle kunna leda till lägre elpriser långsiktigt. Vill du veta mer om vad som är aktuellt just nu på elmarknaden är mitt tips att följa våra marknadskommentarer där jag och min kollega Henrik varje månad följer upp prisutvecklingen på elmarknaden.
