Om du har solceller på taket, men strömmen på elnätet slås ut - betyder det att du ändå har ström? Svaret är faktiskt nej.
Solceller fortsätter inte ladda vid ett strömavbrott eftersom växelriktaren behöver ström för att driva solcellsanläggningen. Därför krävs det batterier även för solcellsanläggningar när strömmen går.
För att kunna ta tillvara på mer av den el du får från dina solceller kan du investera i en batteribank. Då kan du spara el från de timmar då solen skiner som starkast och använda elen när du faktiskt behöver den mest, vilket oftast är på morgonen eller framåt kvällen. Uppladdningsbara batterier kallas även ackumulatorer och finns med lite olika tekniker. Några av de vanligaste är litiumjon, bly, nickelkadium och nickel-metallhybrid.
Litiumjonbatteriet
Litiumjonbatterier har blivit väldigt populära på senare år. Utvecklingen har gått snabbt framåt och nu kan du hitta litiumjonbatterier i många av våra vardagliga prylar, som mobiler och datorer, radiostyrda leksaker, elcyklar – och batteribanker för solcellsanläggningnar. Batteriet har högre energitäthet än de andra och är snällare mot miljön. Det tål att laddas upp fler gånger, kan ha fler urladdningar och får på så sätt en längre livslängd.
Blybatteriet
Blybatteriet uppfanns 1860 och fungerar fortfarande i princip på samma sätt. Elektroderna är två plattor som är nedsänkta i svavelsyra. Blybatterier används bland annat som startbatterier, men startbatterier är inte lämpade för energilagring. Det finns istället förbrukningsbatterier som är blyackumulator som tål flera och djupa urladdningar.
NiCd
Ackumulatorer med nickel och kadium förkortas NiCd och är en utveckling av NiFe, nickel och järn. Föregångaren utvecklades 1899. På 30-talet byttes järnet mot kadmium för att öka kapaciteten på batteriet. Idag är NiCd ett vanligt förekommande laddningsbart batteri.
NiMH
NiMH, det vill säga nickel-metallhybridackumlatorn uppfanns på 70-talet och används i vardagliga prylar som mobiler och leksaker. Det är den enda miljövänliga ackumulatorn eftersom den inte innehåller några farliga tungmetaller. NiMH har betydligt längre driftstid än NiCd, men laddar ur sig själv med drygt en procent per dygn.
NiFe, NiCd och NiMH har alla en spänning per cell på 1,2 V. Bly och Litium-jon har mer, 2 V respektive 3,7 V. Blyackumulatorn är traditionellt sett det mest använda batteriet för hemmalagring, men litiumjonackumulatorn blir allt mer populär. Den är dyrare än blybatteriet, men ses ofta som en mer prisvärd investering i längden. Det batteri för hemmabruk som Tesla tagit fram, Powerwall, är ett exempel på en litiumjonackumulator som kräver lite extra investering.
Laddningsregulator
En laddningsregulator är ett nödvändigt komplement till din batteribank. Utan den kan inte batterierna laddas. Regulatorn kopplar ihop dina solceller med batteribanken och ser till att laddningen sker kontrollerat och effektivt. Den reglerar spänningen, kollar ifall batteriet håller på att ta slut och ser dessutom till att det aldrig överladdas. Det är viktigt att skydda batterierna eftersom de kan utgöra en fara om de skadas.
Vill du använda batteriet som reserv vid ett eventuellt strömavbrott så är det möjligt, men kräver extra installationer. Det samma gäller om du vill använda batteriet till fler saker än att lagra solel, exempelvis till att delta på stödtjänstmarknaden.
