Kundcenter
DC och AC, kWh och kW, lastbalansering och laddningskapacitet. Det är lätt att bli snurrig av alla ord som elbilsägare. I den här artikeln tänkte jag därför förklara de vanligaste termerna inom elbilsladdning.
I takt med utvecklingen av elbilsladdning har många nya begrepp uppstått. Svåra och krångliga termer gör att många upplever elbilsladdning som ett komplicerat område. Men det är faktiskt ganska enkelt bara man har en grundförståelse.
Jag tycker att det är viktigt att förstå termer inom elbilsladdning eftersom det kan hjälpa dig att fatta kloka beslut när du ska investera i en ny elbil eller laddbox.
Så, låt oss reda ut innebörden av ord och termer inom elbilsladdning.
Laddstationen är själva navet för elektrisk energiöverföring och utgör den fysiska anslutningspunkten där elbilen och laddkabeln möts. Ibland får jag frågor om vad skillnaden är mellan laddstation, laddbox och laddstolpe. I det stora hela är dessa begrepp synonymer och syftar till en station där du enkelt överför ström till din elbil. Skillnaden är att laddboxar är en box som monteras på en vägg eller stolpe, och laddstolpar är fristående anläggning i form av en stolpe. Laddstation är ett paraplybegrepp som syftar på en plats där du kan ladda din elbil.
När man pratar om kWh, kilowattimmar, refererar man till batteriets kapacitet. Jag brukar jämföra kWh med antalet liter bensin som ryms i en bensinbil. På samma sätt som bensintanken rymmer ett antal liter, kan elbilars batterier lagra ett visst antal kWh. När du sedan kör elbilen så förbrukas en viss mängd kWh per mil.
När man pratar om kilowatt inom elbilsladdning så handlar det om effekten på laddboxen. Ju högre effekt din laddstationen har desto snabbare kan den ladda elbilen. Laddboxar för hemmet brukar ligga på 3,7–11 kW medan publika laddare normalt ligger på 7,4–22 kW. Idag finns det också offentliga snabbladdare som ligger på 50–350 kW.
Om man laddar med 11 kW under en timme så kommer man ha fyllt på med 11 kWh.
Om bilens batteri har en kapacitet på 66 kWh och du har 50 procent kvar på batterimätaren när du kommer hem, och kan ladda med 11 kW hela tiden, så tar det alltså cirka 3 timmar att ladda bilen de 33 kWh som behövs för att batteriet skall vara helt fulladdat.
Det är inte enbart laddstationens effekt som avgör hur snabbt ditt elbilsbatteri kan laddas upp. Laddhastigheten beror även på hur stort batteriets storlek är, vilken laddningstyp som används (likström eller växelström), batterinivån, temperatur och hur mycket effekt som din elbil kan ta emot (laddningskapacitet). Låga temperaturer påverkar litiumbatteriena negativt och gör att laddhastigheten sjunker.
Laddningskapacitet syftar till batteriets förmåga att ta emot och lagra el. Många tror att det tar längre tid att ladda ett större batteri, men det beror även på batteriets laddningskapacitet. Om två olika bilmodeller har samma batteristorlek, men den ena har kapacitet på att ta emot 130 kW och den andra 150 kW, så kommer det gå fortare att ladda den senare modellen.
Ström från elnätet är alltid växelström och den el som lagras i elbilsbatterier är likström. Därför behöver det ske en omvandling av strömmen vid laddningen. Begreppet AC- och DC- laddning syftar på när omvandlingen från växelström till likström sker.
Förkortningen AC står för ’Alternating current’ på engelska, vilket översätts till växelström på svenska. Om du laddar med AC-laddning så omvandlas växelströmmen till likström inuti fordonet. Den här processen är begränsad och därför tar det längre tid att ladda elbilen. AC-laddning används vid hemmaladdning.
På snabbladdningsstationer kan du hitta laddstationer med DC-laddning. Här omvandlas växelströmmen till likström i själva laddstationen. Eftersom stationen har en större omvandlare än vad ditt fordon har så kan du ladda upp batteriet betydligt fortare med DC-laddning jämfört med AC-laddning.
Har du hört talas om laddbox med lastbalansering? Det innebär att din laddbox kan kommunicera med din elcentral för att ta reda på hur mycket el som används i hushållet just nu. Sedan anpassar den elbilens laddning baserat på den informationen. Genom att till exempel minska laddeffekten tillfälligt när du lagar mat, tvättar och diskar så förhindras elsystemet att överbelastas, och tar bort risken för att proppen ska gå.
Olika elbilar kan ha olika ladduttag. Det finns två olika varianter, typ 1 och typ 2. Därför finns det två olika typer av laddkablar som är anpassad till respektive uttag. Sedan 2018 så är typ 2-uttag standarden inom Europa. Men det finns elbilar på marknaden med typ-1, så därför är det viktigt att ta reda på för att bestämma vilken laddkabel du behöver.
När du köper en laddbox till hemmet kan du välja mellan 1-fas och 3-fas. När man kopplar in el från elnätet till en fastighet drar man 3-fas (400 volt), men i dina vägguttag har du i stället 1-fas (230 volt). Skillnaden är antalet strömförande ledare som levererar elen, den sker med antingen en eller tre elledare. Alla elbilar och hybrider kan ladda på 1-fas, men fler och fler kan nu även ladda på 3-fas vilket ger en betydligt snabbare laddning.
Genom att förstå termer som kWh, kW och laddningskapacitet hoppas jag att du kan ta bättre beslut, skapa effektiva laddningsrutiner och potentiellt spara kostnader.
Om du vill lära dig mer om elbilsladdning så kan jag varmt rekommendera guiden nedan.
