Därför är biomassa en bra energikälla!
Du har säkert hört talas om biomassa som en förnybar energikälla. Men vad är biomassa egentligen, och är den verkligen så bra för miljön? Det här kan vara bra att veta om just biomassa.
Det började med en växt ...
Sedan människan lärde sig tämja elden har vi eldat med ved. För att tända elden började våra förfäder ofta med lite fnöske, sedan lade man på torrt gräs och några kvistar. När elden sedan tagit sig ordentligt lade man på större och större grenar, och ville man ha en stor brasa kunde man till slut lägga på stora stockar. Allt det vi har eldat med i alla tider är just biomassa. Ur biologisk synvinkel är allt som lever eller har levt (alltså både växter och djur) biomassa. Men när man pratar om biomassa som förnybar energikälla för elproduktion menar man inte längre levande biomassa som kan användas för energiutvinning. I praktiken betyder detta döda växter som kan eldas.
Biomassa är enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2002:26 ”produkter bestående av vegetabiliskt material från jord- och skogsbruk som kan användas som bränsle för utvinning av energiinnehållet”.
Avfallet blir värdefullt
Det fina i kråksången är att biomassan vi använder i kraftverken huvudsakligen består av avfall som inte annars hade kommit till nytta. Här i Sverige, där vi har en stor skogsindustri, blir det stora mängder restprodukter i form av grenar, bark och träflis när sågverken och annan industri har tagit det de behöver. Det är de här restprodukterna från jord- och skogsbruk som omvandlas till fjärrvärme och el i kraftverken.
Men inte bara avfall
Man kan också odla för att producera biomassa. Så kallade energiskogar är ett exempel på just detta. Det är snabbväxande buskar och träd som inte används i vare sig jord- eller skogsbruk, utan som odlas enbart för att bli till värme och el.
Är inte olja också biomassa?
Oljan var en gång i tiden biomassa i form av växter och djur. Men det var så många miljoner år sedan att kolet i de organismerna numera är bundet i olja och kol djupt nere under berg och jord. Det kolet ingår helt enkelt inte i dagens kretslopp.
Den biomassa vi använder i kraftverken ingår i kretsloppet och ger alltså inget nettotillskott av kol, till exempel i form av koldioxid, till atmosfären. Det gör däremot fossila bränslen! Varje gång vi använder fossila bränslen tillför vi atmosfären kol i form av växthusgaser som inte skulle ha varit där om naturen själv fått bestämma.
Så fungerar fjärrvärme
I vårt fjärrvärmeverk producerar vi el och värme samtidigt. Läs mer om hur fjärrvärme fungerar här.
Rekommenderade artiklar
Så styr värmekurvan i fjärrvärmecentralen din inomhustemperatur
Är du inte nöjd med temperaturen inne och vill ändra inställningarna för …
Peyruze Özmen 1 apr, 2023
Vad är kraftvärme?
Har du koll på att man i ett fjärrvärmeverk, förutom att producera värme, …
Lena Olsson Ingvarson 29 okt, 2022
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Elpriser och elmarknaden (42)
- Solenergi (38)
- Spara el (35)
- Elfordon (28)
- Elavtal (23)
- Elsäkerhet (22)
- Fjärrvärme (22)
- Elförbrukning (20)
- Strömavbrott (14)
- Elkostnad (11)
- Elnät (11)
- Spara energi (10)
- Hållbarhet (9)
- Belysning (5)
- Elmätarbyte (4)
- Det uppkopplade hemmet (3)
- Flytta (3)
- Stödtjänster (3)
- jubileum (3)
- effektavgift (1)
Författare
- Anders Averdal (23)
- Rikard Nylander (16)
- Henrik Dalman (14)
- Karin Ekh (14)
- Daniel Gustafsson (11)
- Henrik Lyngåker (11)
- Alexander Ehrensvärd (11)
- Mattias Sjöstrand (11)
- Maria Hast (8)
- Jonas Kalén (7)
- Maria Åberg (7)
- Rebecca Sinnerstedt (6)
- Rasmuz Agrell (6)
- Caroline Nyquist Alvarez (6)
- Klas Dahte (6)
- Per Salomonsson (6)
- Calle Eriksson (6)
- Magnus Ivarsson (6)
- Oskar Finnerman (5)
- Claes Kvist (5)
- Antoinette Savhammar (4)
- Per Bergqvist (4)
- William Blomström (3)
- Fredrik Håkansson (3)
- Alexander Karlsson (3)
- Lena Olsson Ingvarson (3)
- Martin Jellvert (2)
- Fredrik Lundmark (2)
- Andreas Porslund Ottestrand (2)
- Niklas Johansson (2)
- Anna Lundeen (1)
- Zarah Samuelsson (1)
- Peyruze Özmen (1)
- Philip Hägglund (1)
- Victor Abrahamsson (1)
- Gunilla Le Dous (1)
- Hans-Olof Engvall (1)
- Per Hoflund (1)
- Hanna Olvenmark (1)
- Arnes Palalija (1)
- Leif Viklund (1)
- Stefan Wernborg (1)
Arkiv
- mars 1, 2025 (3)
- februari 1, 2025 (1)
- januari 1, 2025 (3)
- december 1, 2024 (1)
- november 1, 2024 (1)
- oktober 1, 2024 (2)
- september 1, 2024 (2)
- augusti 1, 2024 (2)
- juli 1, 2024 (2)
- juni 1, 2024 (1)
- maj 1, 2024 (1)
- april 1, 2024 (2)
- mars 1, 2024 (2)
- februari 1, 2024 (2)
- januari 1, 2024 (2)
- december 1, 2023 (2)
- november 1, 2023 (3)
- oktober 1, 2023 (1)
- september 1, 2023 (3)
- augusti 1, 2023 (2)
- juli 1, 2023 (2)
- juni 1, 2023 (3)
- maj 1, 2023 (1)
- april 1, 2023 (3)
- mars 1, 2023 (1)
- februari 1, 2023 (4)
- januari 1, 2023 (2)
- december 1, 2022 (3)
- november 1, 2022 (3)
- oktober 1, 2022 (5)
- september 1, 2022 (4)
- augusti 1, 2022 (2)
- juli 1, 2022 (2)
- juni 1, 2022 (2)
- maj 1, 2022 (2)
- april 1, 2022 (3)
- mars 1, 2022 (4)
- februari 1, 2022 (3)
- januari 1, 2022 (5)
- december 1, 2021 (3)
- november 1, 2021 (3)
- oktober 1, 2021 (5)
- september 1, 2021 (3)
- augusti 1, 2021 (5)
- juli 1, 2021 (3)
- juni 1, 2021 (4)
- maj 1, 2021 (5)
- april 1, 2021 (4)
- mars 1, 2021 (4)
- februari 1, 2021 (4)
- januari 1, 2021 (5)
- december 1, 2020 (4)
- november 1, 2020 (4)
- oktober 1, 2020 (5)
- september 1, 2020 (3)
- augusti 1, 2020 (4)
- juli 1, 2020 (4)
- juni 1, 2020 (4)
- maj 1, 2020 (4)
- april 1, 2020 (6)
- mars 1, 2020 (5)
- februari 1, 2020 (5)
- januari 1, 2020 (4)
- december 1, 2019 (4)
- november 1, 2019 (5)
- oktober 1, 2019 (3)
- september 1, 2019 (3)
- augusti 1, 2019 (5)
- juli 1, 2019 (4)
- juni 1, 2019 (4)
- maj 1, 2019 (2)
- april 1, 2019 (3)