I mitten av december steg elpriserna till de högsta nivåerna sedan energikrisen. Uppmärksamheten i media var stor. Hur är det egentligen möjligt att elpriset kan vara 800 öre/kWh? Behöver vi kanske ett nytt elprisstöd? Och vems fel var det egentligen att kärnkraften lades ner? Arga debattörer avlöste varandra i tv och tidningar.
Den nya krisen varade bara i ett par dagar. Sedan började vindkraften i Tyskland att snurra igen, priserna sjönk tillbaka till mer normala nivåer och intresset riktades mot andra frågor.
När vi nu summerar månaden kan vi konstatera att snittpriset för december 2024 blev drygt 58 öre/kWh i SE3. Det är betydligt lägre än priset för samma månad 2021-2023. På årsbasis såg det också ljusare ut än på längre. Med undantag för 2020 som präglades av både pandemi och ett mycket stort vattenöverskott har snittpriset i SE3 inte varit lägre sedan 2017.
Sverige har fortfarande ett mycket stort överskott av elproduktion. Under 2024 producerades 169 TWh medan elförbrukningen uppgick till 136 TWh. Importen från utlandet var rekordlåg under året, knappt 6 TWh. På kort sikt är utmaningen främst att kunna möta efterfrågan på el när systemet är som allra mest ansträngt.
En viktig aspekt som ibland glöms bort är att Sverige är en del av den europeiska elmarknaden – det är därför svårt att på egen hand komma åt problemet med periodvis skyhöga elpriser. Den frågan var mycket aktuell under energikrisen men har sedan levt lite i skymundan. Vi får se om den får nytt bränsle nu. I Norge där priserna i december var ännu högre än i Sverige diskuteras till exempel att minska överföringen till Danmark.
Sedan i somras har vattenöverskottet i det nordiska systemet vuxit från månad till månad och är nu uppe i nästan samma höga nivåer som i slutet av 2020. Detta märks speciellt i SE1 och SE2 där priserna har varit mycket låga under en längre tid. Effekterna syns så klart även i resten av landet. Detta gör att marknaden räknar med normala elpriser de kommande veckorna.
Bild: Hydrologiska balansen 2010-2025 (Volue Insight)
