Varför är elnätet nedgrävt?
Elektricitet är idag något som vi har svårt att klara oss utan. Hela vårt samhälle är uppbyggt kring eltillgången. Dygnet runt transporteras elen i luftledningar och landkablar över stora avstånd, från produktionskällan fram till oss slutkonsumenter.
Man kan likna elnätet vid vägnätet, där det finns motor- , riks- och lokalvägar – fast det kallas istället för stam-, regional- och lokalnät. Stamnätet ägs av den statliga myndigheten Svenska Kraftnät (SvK), regionalnäten ägs av tre större elnätsföretag och lokalnäten ägs av ca 170 företag, varav Mölndal Energi är ett. Totalt omfattar det svenska elnätet idag 567 000 km, varav 390 000 km är landkabel och 177 000 km är luftledningar.
Ökad driftsäkerhet med landkablar
Det finns självklart för- och nackdelar med både luftledningar och landkablar. Luftledningar dras i de flesta fall över långa sträckor då de är relativt billiga att bygga och de inte behöver något isolerande skikt eftersom luften isolerar bra. Nackdelen är dock att de tar mycket plats då de behöver fritt utrymme, så skog och bebyggelse måste hållas på avstånd. Vid hårt väder kan de blåsa omkull, träd och snö kan falla på dem och vid åska finns risk för blixtnedslag. Landkablarna stör inte landskapet på samma sätt, eftersom de är nedgrävda. De utsätts inte heller för lika mycket yttre påverkan av väder och annat, så därmed är underhållskostnaderna lägre. Men eftersom jorden inte fungerar som isolator så krävs ett tjockt isolerande skikt och därmed blir grävarbeten och installation dyrt.
I de lokala näten används luftledningar på de flesta sträckor som inte är väldigt bebodda. Medan det i samhällen och städer oftast är nedgrävda landkablar. Till stor del på grund av att luftledningar kräver mycket mer plats, som sällan finns i tätbebyggda områden, men även för att folk tycker att ledningarna är fula och kräver att de ska gå under jord istället. Men den största anledningen är att elförsörjningen ska vara så trygg som möjligt utan driftstörningar, vilket uppnås bäst via nedgrävda kablar, och detta är något du betalar för i din nätavgift.
Ökade kostnader för elnätet innebär högre avgifter, som i slutändan leder till högre elpriser för slutkunderna. Men för att få ett så kostnadseffektivt alternativ som möjligt används oftast en kombination av landkablar och luftledningar i lokalnäten – lufthängda där det inte finns människor och nedgrävda i städer.
Rekommenderade artiklar
Därför införs en effektavgift senast 1 januari 2027
Från och med 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag i Sverige ha en …
Arnes Palalija 15 feb, 2025
Mätarskåpet – här startar husets elanläggning
Visste du att du ansvarar för mätarskåpet i ditt hus? Ofta tänker man på …
Alexander Karlsson 31 aug, 2024
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Elpriser och elmarknaden (42)
- Solenergi (38)
- Spara el (35)
- Elfordon (28)
- Elavtal (23)
- Elsäkerhet (22)
- Fjärrvärme (22)
- Elförbrukning (20)
- Strömavbrott (14)
- Elkostnad (11)
- Elnät (11)
- Spara energi (10)
- Hållbarhet (9)
- Belysning (5)
- Elmätarbyte (4)
- Det uppkopplade hemmet (3)
- Flytta (3)
- Stödtjänster (3)
- jubileum (3)
- effektavgift (1)
Författare
- Anders Averdal (23)
- Rikard Nylander (16)
- Henrik Dalman (14)
- Karin Ekh (14)
- Daniel Gustafsson (11)
- Henrik Lyngåker (11)
- Alexander Ehrensvärd (11)
- Mattias Sjöstrand (11)
- Maria Hast (8)
- Jonas Kalén (7)
- Maria Åberg (7)
- Rebecca Sinnerstedt (6)
- Rasmuz Agrell (6)
- Caroline Nyquist Alvarez (6)
- Klas Dahte (6)
- Per Salomonsson (6)
- Calle Eriksson (6)
- Magnus Ivarsson (6)
- Oskar Finnerman (5)
- Claes Kvist (5)
- Antoinette Savhammar (4)
- Per Bergqvist (4)
- William Blomström (3)
- Fredrik Håkansson (3)
- Alexander Karlsson (3)
- Lena Olsson Ingvarson (3)
- Martin Jellvert (2)
- Fredrik Lundmark (2)
- Andreas Porslund Ottestrand (2)
- Niklas Johansson (2)
- Anna Lundeen (1)
- Zarah Samuelsson (1)
- Peyruze Özmen (1)
- Philip Hägglund (1)
- Victor Abrahamsson (1)
- Gunilla Le Dous (1)
- Hans-Olof Engvall (1)
- Per Hoflund (1)
- Hanna Olvenmark (1)
- Arnes Palalija (1)
- Leif Viklund (1)
- Stefan Wernborg (1)
Arkiv
- mars 1, 2025 (3)
- februari 1, 2025 (1)
- januari 1, 2025 (3)
- december 1, 2024 (1)
- november 1, 2024 (1)
- oktober 1, 2024 (2)
- september 1, 2024 (2)
- augusti 1, 2024 (2)
- juli 1, 2024 (2)
- juni 1, 2024 (1)
- maj 1, 2024 (1)
- april 1, 2024 (2)
- mars 1, 2024 (2)
- februari 1, 2024 (2)
- januari 1, 2024 (2)
- december 1, 2023 (2)
- november 1, 2023 (3)
- oktober 1, 2023 (1)
- september 1, 2023 (3)
- augusti 1, 2023 (2)
- juli 1, 2023 (2)
- juni 1, 2023 (3)
- maj 1, 2023 (1)
- april 1, 2023 (3)
- mars 1, 2023 (1)
- februari 1, 2023 (4)
- januari 1, 2023 (2)
- december 1, 2022 (3)
- november 1, 2022 (3)
- oktober 1, 2022 (5)
- september 1, 2022 (4)
- augusti 1, 2022 (2)
- juli 1, 2022 (2)
- juni 1, 2022 (2)
- maj 1, 2022 (2)
- april 1, 2022 (3)
- mars 1, 2022 (4)
- februari 1, 2022 (3)
- januari 1, 2022 (5)
- december 1, 2021 (3)
- november 1, 2021 (3)
- oktober 1, 2021 (5)
- september 1, 2021 (3)
- augusti 1, 2021 (5)
- juli 1, 2021 (3)
- juni 1, 2021 (4)
- maj 1, 2021 (5)
- april 1, 2021 (4)
- mars 1, 2021 (4)
- februari 1, 2021 (4)
- januari 1, 2021 (5)
- december 1, 2020 (4)
- november 1, 2020 (4)
- oktober 1, 2020 (5)
- september 1, 2020 (3)
- augusti 1, 2020 (4)
- juli 1, 2020 (4)
- juni 1, 2020 (4)
- maj 1, 2020 (4)
- april 1, 2020 (6)
- mars 1, 2020 (5)
- februari 1, 2020 (5)
- januari 1, 2020 (4)
- december 1, 2019 (4)
- november 1, 2019 (5)
- oktober 1, 2019 (3)
- september 1, 2019 (3)
- augusti 1, 2019 (5)
- juli 1, 2019 (4)
- juni 1, 2019 (4)
- maj 1, 2019 (2)
- april 1, 2019 (3)