Hur får vi balans i elnätet vid mer förnybar energi?
I takt med att andelen förnybar energi ökar, uppstår nya utmaningar kopplade till balansen i elnätet. För att elsystemet ska fungera måste det nämligen hela tiden råda balans mellan produktion och förbrukning av el. Det här är en svårknäckt nöt och jag ska göra mitt bästa för att reda ut begrepp som ”frekvens” och ”svängmassa” i texten nedan.
Eftersom det inte går att lagra el i stor skala måste den produceras i samma ögonblick som den förbrukas. Balans i nätet är alltså A och O. Samtidigt får vi en alltmer brokig energimix, där väderberoende energikällor som vindkraft och solceller gör det svårare att styra elproduktionen.
Förbrukningen är också svår att styra; en plötslig köldknäpp skapar till exempel ett ökat behov av uppvärmning. Trots svårigheterna att förutse både konsumtion och produktion, måste ändå balans råda. Det är en förutsättning för att kraftsystemet överhuvudtaget ska fungera och kunna leverera el. Störningar i balansen riskerar nämligen att skada eller helt slå ut teknisk utrustning.
Balanskonstnären Svenska kraftnät
Svenska kraftnät ansvarar för balansering av hela det svenska kraftsystemet. Rent praktiskt sker det från Svenska kraftnäts kontrollrum där kraftsystemet övervakas konstant. Balansen regleras både automatiskt i systemet och manuellt genom olika verktyg för produktions- och förbrukningsreglering.
Du kan faktiskt själv gå in och följa balansen i Kontrollrummet. Här kan du även följa import- och exportflödena av el mellan länderna som Sverige samverkar med.
En annan del av balansarbetet står elleverantörerna för. Ibland läggs arbetet ut på en extern part. Den balansansvarige har ett avtal med Svenskt kraftnät och ansvarar ekonomiskt och planeringsmässigt för att tillföra lika mycket el till kraftsystemet som kunderna förbrukar.
Den magiska gränsen: frekvensen 50 Hz
Frekvensen är ett mått på och ett resultat av hur väl produktion och användning av el är i balans. För att kraftsystemet ska fungera måste frekvensen inom elnätet hela tiden hållas inom snäva gränser.
Sveriges elnät är så nära sammankopplat med elnät i övriga Norden att vi i princip är synkroniserade. Hela det nordiska kraftsystemet balanseras mot en frekvens på 50 hertz (Hz). Om förbrukningen är högre än produktionen sjunker frekvensen; om produktionen är högre än förbrukningen stiger frekvensen.
När obalans mellan produktion och förbrukning uppstår ändras frekvensen.
Svängmassa, nyckeln till stabilitet
Nu till själva dilemmat: den kraftiga utbyggnaden av förnybara energikällor, främst vindkraft, skapar nya problem för elsystemet. Stora mängder vind- och solel leder nämligen till en sämre stabilitet när det gäller att hålla frekvensen rätt. Det här beror på att dessa energisorter inte bidrar med den så kallade svängmassa som behövs för att ge tröghet i nätet när frekvensen i nätet ändrar sig.
Men vad är ens svängmassa? Svängmassa är en egenskap i kraftnätet som avgör hur mycket nätfrekvensen förändras vid en obalans mellan tillförd och förbrukad energi. Det kan beskrivas som en inbyggd tröghet. Ju mindre svängmassa som finns, desto svårare blir det att stabilisera frekvensen vid en stor störning.
Olika producenter har olika möjligheter
Olika energiproducenter har väldigt varierande möjligheter att reglera frekvensen genom svängmassa. Det är främst turbiner och generatorer i vattenkraftsanläggningar och kärnkraftverk som bidrar med svängmassa; tunga roterande delar som ger en tröghet i kraftsystemet.
När el produceras via kärnkraft eller kraftvärme går det alltså enkelt att alltid hålla jämn frekvens och ingen behöver tänka på reglering överhuvudtaget. Vattenkraft behöver regleras, men då handlar det bara om att släppa på lite mer vatten. I dag sköts den nordiska frekvensregleringen till största delen av vattenkraft.
Med en förändrad produktionsmix ändras förutsättningarna att balansera kraftsystemet. Sverige har de senaste åren ökat andelen el från vind rejält och lär fortsätta ytterligare vilket innebär mer förnybar energi. Samtidigt leder utvecklingen alltså till försämrad frekvensstabilitet. Det är en stor utmaning som jag följer med stort intresse.
Kraftsystemet blir alltmer komplicerat att balansera i och med förändringar i konsumtion, lägre andel planerbar elproduktion och mer elöverföring mellan länder.
Rekommenderade artiklar
Därför behöver vi effekt
I energibranschen har effekt länge varit en oerhörd viktig term. Kanske är …
Fredrik Lundmark 11 mar, 2025
Elsäkerhet brf – det här ansvaret har styrelsen
Elsäkerhet är ett område som ofta hamnar i skymundan i …
Mattias Sjöstrand 24 sep, 2024
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Solenergi (31)
- Fjärrvärme (30)
- Elpriser och elmarknaden (25)
- Elfordon (23)
- Spara el (17)
- Elavtal (15)
- Bostadsrättsförening (13)
- Elnät (9)
- Strömavbrott (9)
- Fjärrkyla (6)
- Energideklaration (3)
- Hållbarhet (3)
- Stödtjänster (3)
- Elsäkerhet (2)
- Belysning (1)
- Elkostnad (1)
- Elmätarbyte (1)
- Energikartläggning (1)
- Jubileum (1)
- Spara energi (1)
Författare
- Anders Averdal (24)
- Magnus Ivarsson (12)
- Peter Öhman (10)
- Victor Abrahamsson (9)
- Richard Lundström (8)
- Kenneth Karlsson (8)
- Claes Kvist (7)
- Daniel Gustafsson (6)
- Henrik Lyngåker (6)
- Fredrik Lundmark (5)
- Anna Lundeen (4)
- Calle Eriksson (4)
- Peyruze Özmen (4)
- Antoinette Savhammar (3)
- Per Salomonsson (3)
- Klas Dahte (3)
- Jonas Kalén (3)
- Arnes Palalija (2)
- Gunilla Le Dous (2)
- Hans-Olof Engvall (2)
- Mattias Sjöstrand (2)
- Martin Jellvert (2)
- Lena Olsson Ingvarson (2)
- Håkan Havel (1)
- Henrik Dalman (1)
- Rebecca Sinnerstedt (1)
- Marie Jernsund (1)
- Alexander Ehrensvärd (1)
- Per Bergqvist (1)
- Caroline Nyquist Alvarez (1)
- Mikaela Åborg (1)
- Per Hoflund (1)
- Oskar Finnerman (1)
- Daniel Johansson (1)
- Beatrice Anderberg (1)
- Maria Åberg (1)
- Niclas Lundin (1)
- Leif Viklund (1)
- Fredrik Martinsson (1)
- Maria Hast (1)
Arkiv
- mars 2025 (2)
- februari 2025 (1)
- januari 2025 (2)
- december 2024 (1)
- november 2024 (2)
- oktober 2024 (1)
- september 2024 (2)
- augusti 2024 (2)
- juli 2024 (2)
- juni 2024 (1)
- maj 2024 (1)
- april 2024 (3)
- mars 2024 (1)
- februari 2024 (2)
- januari 2024 (2)
- november 2023 (2)
- oktober 2023 (2)
- september 2023 (1)
- augusti 2023 (2)
- juli 2023 (2)
- juni 2023 (2)
- april 2023 (2)
- mars 2023 (2)
- februari 2023 (2)
- januari 2023 (2)
- december 2022 (1)
- november 2022 (2)
- oktober 2022 (2)
- september 2022 (2)
- augusti 2022 (2)
- juli 2022 (2)
- juni 2022 (2)
- maj 2022 (1)
- april 2022 (2)
- mars 2022 (4)
- februari 2022 (4)
- januari 2022 (3)
- december 2021 (3)
- november 2021 (3)
- oktober 2021 (4)
- september 2021 (4)
- augusti 2021 (4)
- juli 2021 (2)
- juni 2021 (4)
- maj 2021 (4)
- april 2021 (4)
- mars 2021 (3)
- februari 2021 (4)
- januari 2021 (4)
- december 2020 (5)
- november 2020 (4)
- oktober 2020 (4)
- september 2020 (5)
- augusti 2020 (2)
- juli 2020 (2)
- juni 2020 (1)
- maj 2020 (2)
- april 2020 (2)
- mars 2020 (3)
- februari 2020 (2)
- december 2019 (2)