Kraftvärme - el och värme samtidigt
Visste du en stor del av Sveriges fjärrvärme kommer från kraftvärmeverk? Kraftvärme är en energiteknik som producerar både el och värme samtidigt. I den här artikeln förklarar jag varför kraftvärme är en viktig del av vårt energisystem.
Idag står kraftvärmen för runt 9 procent av den totala elproduktionen i Sverige, och ungefär hälften av all uppvärmning kommer från fjärrvärme. Trots det glöms kraftvärmen ofta bort när olika kraftslag diskuteras.
Ett kraftvärmeverk är en anläggning som producera både fjärrvärme och el. Processen börjar med förbränning av bränslen som hettar upp vatten till ånga. När ångan driver turbinen skapas el, samtidigt tar fjärrvärmesystemet till vara på överskottsvärmen och skickar ut den till fastigheter som är anslutna till nätet.
Fördelar med kraftvärme
Hög verkningsgrad vid el- och värmeproduktion
Verkningsgrad är det mått som anger skillnaden mellan energimängden i det använda bränslet och mängden energi i form av el och fjärrvärme. Eftersom kraftvärmeverk utnyttjar överskottsvärme från elproduktionen har den en mycket hög verkningsgrad jämfört med andra energitekniker.
Ett kraftvärmeverk har en verkningsgrad på mellan 90 och 93 procent. Om man dessutom tar vara på energin i rökgaserna, vilket vi gör på Mölndal Energi, så närmar sig verkningsgraden 100 procent.
Användning av restmaterial
Kraftvärme är ett utmärkt sätt att ta vara på restprodukter från industrin. För att bygga hus eller tillverka pappersmassa behöver man avverka skog. Vid avverkning och bearbetning bildas svinn i form av grenar, toppar, bark och rötskadade delar. Det är några exempel på vad man kan använda som bränsle i kraftvärmeverken. Här kan du läsa mer om bränslet i vårt kraftvärmeverk.
Lokal och stabil elproduktion
En utmaning i dagens energisystem är den största elproduktionen finns i norr medan södra Sverige står för den största elanvändningen.
Det finns drygt 100 kraftvärmeverk runt om i Sverige. Kraftvärme produceras lokalt vilket innebär att elen inte behöver transporteras långa sträckor. Det minimerar energiförluster och skapar en stabil och effektiv elförsörjning.
Oberoende av väder
Produktionstakten i kraftvärmeverk går att styra och det är därför ett utmärkt komplement till vind- och solenergi som är väderberoende.
Inte minst på vintern då behovet av värme och el är som störst. Det är nämligen då som kraftvärmen producerar som mest. Det innebär att vi kan förse industrin med hållbar energi i ett mörkt och kallt klimat.
Här skriver vi mer om varför solceller och fjärrvärme är ett utmärkt komplement.
Minskar belastning på elsystemet och miljön
I Sverige är över 90 procent av bränslena i kraftvärmeverken förnybara eller återvunna. I vårt kraftvärmeverk här på Riskulla använder vi bara förnybara bränslen och återvunnen returträflis. Genom att utnyttja kraftvärme kan vi dra nytta av både el och värme, samtidigt som vi reducerar miljöpåverkan och ökar energieffektiviteten. Här kan du läsa mer om hur fjärrvärme hjälper till att motverka effektbrist.
Sammanfattat gör den stabila, hållbara och lokala produktionen kraftvärme till en viktig energikälla som kan förse delar av den svenska industrin med både el och värme.
Så fungerar fjärrvärme
Vill du lära dig mer om hur fjärrvärme fungerar? Ladda ner vår guide.
Rekommenderade artiklar
Fjärrvärmenäten – ett vägnät under våra fötter
När man pratar om fjärrvärme är det ofta om själva fjärrvärmeproduktionen …
Marie Jernsund 25 feb, 2025
Därför ska du åtgärda fel i din fjärrvärmecentral
Som fastighetsägare är fjärrvärmen kanske inte högst upp på din …
Claes Kvist 7 jan, 2025
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Solenergi (31)
- Fjärrvärme (30)
- Elpriser och elmarknaden (25)
- Elfordon (23)
- Spara el (17)
- Elavtal (15)
- Bostadsrättsförening (13)
- Elnät (9)
- Strömavbrott (9)
- Fjärrkyla (6)
- Energideklaration (3)
- Hållbarhet (3)
- Stödtjänster (3)
- Elsäkerhet (2)
- Belysning (1)
- Elkostnad (1)
- Elmätarbyte (1)
- Energikartläggning (1)
- Jubileum (1)
- Spara energi (1)
Författare
- Anders Averdal (24)
- Magnus Ivarsson (12)
- Peter Öhman (10)
- Victor Abrahamsson (9)
- Richard Lundström (8)
- Kenneth Karlsson (8)
- Claes Kvist (7)
- Daniel Gustafsson (6)
- Henrik Lyngåker (6)
- Fredrik Lundmark (5)
- Anna Lundeen (4)
- Calle Eriksson (4)
- Peyruze Özmen (4)
- Antoinette Savhammar (3)
- Per Salomonsson (3)
- Klas Dahte (3)
- Jonas Kalén (3)
- Arnes Palalija (2)
- Gunilla Le Dous (2)
- Hans-Olof Engvall (2)
- Mattias Sjöstrand (2)
- Martin Jellvert (2)
- Lena Olsson Ingvarson (2)
- Håkan Havel (1)
- Henrik Dalman (1)
- Rebecca Sinnerstedt (1)
- Marie Jernsund (1)
- Alexander Ehrensvärd (1)
- Per Bergqvist (1)
- Caroline Nyquist Alvarez (1)
- Mikaela Åborg (1)
- Per Hoflund (1)
- Oskar Finnerman (1)
- Daniel Johansson (1)
- Beatrice Anderberg (1)
- Maria Åberg (1)
- Niclas Lundin (1)
- Leif Viklund (1)
- Fredrik Martinsson (1)
- Maria Hast (1)
Arkiv
- mars 2025 (2)
- februari 2025 (1)
- januari 2025 (2)
- december 2024 (1)
- november 2024 (2)
- oktober 2024 (1)
- september 2024 (2)
- augusti 2024 (2)
- juli 2024 (2)
- juni 2024 (1)
- maj 2024 (1)
- april 2024 (3)
- mars 2024 (1)
- februari 2024 (2)
- januari 2024 (2)
- november 2023 (2)
- oktober 2023 (2)
- september 2023 (1)
- augusti 2023 (2)
- juli 2023 (2)
- juni 2023 (2)
- april 2023 (2)
- mars 2023 (2)
- februari 2023 (2)
- januari 2023 (2)
- december 2022 (1)
- november 2022 (2)
- oktober 2022 (2)
- september 2022 (2)
- augusti 2022 (2)
- juli 2022 (2)
- juni 2022 (2)
- maj 2022 (1)
- april 2022 (2)
- mars 2022 (4)
- februari 2022 (4)
- januari 2022 (3)
- december 2021 (3)
- november 2021 (3)
- oktober 2021 (4)
- september 2021 (4)
- augusti 2021 (4)
- juli 2021 (2)
- juni 2021 (4)
- maj 2021 (4)
- april 2021 (4)
- mars 2021 (3)
- februari 2021 (4)
- januari 2021 (4)
- december 2020 (5)
- november 2020 (4)
- oktober 2020 (4)
- september 2020 (5)
- augusti 2020 (2)
- juli 2020 (2)
- juni 2020 (1)
- maj 2020 (2)
- april 2020 (2)
- mars 2020 (3)
- februari 2020 (2)
- december 2019 (2)