Varför kan det bli effektbrist?
Effektbrist handlar om att det ska finnas en balans mellan hur mycket el som konsumeras och som produceras, vid en specifik tidpunkt. En morgon när det är 10 minusgrader ute och alla går upp och sätter på kaffebryggaren samtidigt, så ska det i den stunden finnas el till alla. Men vad har det med vindkraft och elbilar att göra?
Det har talats en hel del om effektbrist i medierna det senaste året. I dagsläget har Stockholm och Skåne drabbats men om elektrifieringen av samhället går snabbt löper fler regioner risken att hamna i farozonen.
Mer väderberoende källor
En av anledningarna till att risken för effektbrist ökar är att vi har allt mer väderberoende el i våra nät. Vindkraften har byggts ut rejält i Sverige det senaste, samtidigt som vi minskat produktionen från kärnkraft. Även solkraft växer men står fortfarande för en väldigt liten del av elproduktionen. Det är goda nyheter att vi får alltmer förnybar el i våra nät. Samtidigt måste de väderberoende källorna balanseras upp med väderoberoende källor, för att säkerställa att produktionen hela tiden kan möta konsumtionen. Vi behöver el även när det är vindstilla och mörkt. Därför får vattenkraft och biokraft allt viktigare roller. De är inte bara förnybara utan också mindre volatila (instabila) och är därför viktiga för att skapa en balans i elsystemet.
Produktion i norr, konsumtion i söder
En annan anledning är att den största delen av Sveriges el produceras i norr medan konsumtionen är störst i söder. Sverige har ett stamnät som ser till att el från elproducenter transporteras ut via region- och lokalnät till elkonsumenterna. Men ledningarna mellan norr och söder har svårt att klara det tryck som förväntas i framtiden och behöver stärkas upp.
I detta har också lokal produktion en viktig funktion, som en lokal buffert. Den lokala produktionen består oftast av kraftvärmeverk och finns på många håll runt om i Sverige.
Elförbrukningen förväntas öka
Den största anledningen till ökad risk för effektbrist är att vår elförbrukning förväntas öka. Sveriges förbrukning av el sjunker faktiskt sakta sedan lång tid tillbaka, på grund av att våra elektriska apparater blir alltmer energieffektiva. Detta spås vända när allt större del av samhället går över till elektriska lösningar istället för fossila, framförallt inom industri och transportsektorn. Även växande städer påverkar elförbrukningen. En ökad förbrukning kommer att öka risken för både nätkapacitetsbrist och effektbrist.
Vad kan man göra åt det?
Detta är en utmaning som energibranschen arbetar med på såväl nationell som lokal nivå. Bland annat genom utbyggnad av elnätet och att säkerställa att det finns lokala leverantörer som kan fylla på med elproduktion.
Det du som företagare kan bidra med är att dels sprida ut din elförbrukning, dels energieffektivisera och minska din elförbrukning. Se över om du har några effekttoppar som du kan minska. Du kan också sälja din effekt på en flexibilitetsmarknad, till exempel Effekthandel Väst om du verkar i Göteborg eller Mölndals elnät.
Rekommenderade artiklar
Vad är skillnaden mellan effektbrist, nätkapacitetsbrist och elenergibrist?
Det har talats mycket om elbrist i media på senare tid. Ibland kan det …
Gunilla Le Dous 1 dec, 2020
Vad gör jag om strömmen går på jobbet?
Kanske är du drillad i de klassiska sakerna, att ha ficklampa redo, …
Antoinette Savhammar 10 nov, 2020
Mer att läsa i bloggen.
Här finns massor bra att läsa
Populärt
Ämne
- Solenergi (31)
- Fjärrvärme (30)
- Elpriser och elmarknaden (25)
- Elfordon (23)
- Spara el (17)
- Elavtal (15)
- Bostadsrättsförening (13)
- Elnät (9)
- Strömavbrott (9)
- Fjärrkyla (6)
- Energideklaration (3)
- Hållbarhet (3)
- Stödtjänster (3)
- Elsäkerhet (2)
- Belysning (1)
- Elkostnad (1)
- Elmätarbyte (1)
- Energikartläggning (1)
- Jubileum (1)
- Spara energi (1)
Författare
- Anders Averdal (24)
- Magnus Ivarsson (12)
- Peter Öhman (10)
- Victor Abrahamsson (9)
- Richard Lundström (8)
- Kenneth Karlsson (8)
- Claes Kvist (7)
- Daniel Gustafsson (6)
- Henrik Lyngåker (6)
- Fredrik Lundmark (5)
- Anna Lundeen (4)
- Calle Eriksson (4)
- Peyruze Özmen (4)
- Antoinette Savhammar (3)
- Per Salomonsson (3)
- Klas Dahte (3)
- Jonas Kalén (3)
- Arnes Palalija (2)
- Gunilla Le Dous (2)
- Hans-Olof Engvall (2)
- Mattias Sjöstrand (2)
- Martin Jellvert (2)
- Lena Olsson Ingvarson (2)
- Håkan Havel (1)
- Henrik Dalman (1)
- Rebecca Sinnerstedt (1)
- Marie Jernsund (1)
- Alexander Ehrensvärd (1)
- Per Bergqvist (1)
- Caroline Nyquist Alvarez (1)
- Mikaela Åborg (1)
- Per Hoflund (1)
- Oskar Finnerman (1)
- Daniel Johansson (1)
- Beatrice Anderberg (1)
- Maria Åberg (1)
- Niclas Lundin (1)
- Leif Viklund (1)
- Fredrik Martinsson (1)
- Maria Hast (1)
Arkiv
- mars 2025 (2)
- februari 2025 (1)
- januari 2025 (2)
- december 2024 (1)
- november 2024 (2)
- oktober 2024 (1)
- september 2024 (2)
- augusti 2024 (2)
- juli 2024 (2)
- juni 2024 (1)
- maj 2024 (1)
- april 2024 (3)
- mars 2024 (1)
- februari 2024 (2)
- januari 2024 (2)
- november 2023 (2)
- oktober 2023 (2)
- september 2023 (1)
- augusti 2023 (2)
- juli 2023 (2)
- juni 2023 (2)
- april 2023 (2)
- mars 2023 (2)
- februari 2023 (2)
- januari 2023 (2)
- december 2022 (1)
- november 2022 (2)
- oktober 2022 (2)
- september 2022 (2)
- augusti 2022 (2)
- juli 2022 (2)
- juni 2022 (2)
- maj 2022 (1)
- april 2022 (2)
- mars 2022 (4)
- februari 2022 (4)
- januari 2022 (3)
- december 2021 (3)
- november 2021 (3)
- oktober 2021 (4)
- september 2021 (4)
- augusti 2021 (4)
- juli 2021 (2)
- juni 2021 (4)
- maj 2021 (4)
- april 2021 (4)
- mars 2021 (3)
- februari 2021 (4)
- januari 2021 (4)
- december 2020 (5)
- november 2020 (4)
- oktober 2020 (4)
- september 2020 (5)
- augusti 2020 (2)
- juli 2020 (2)
- juni 2020 (1)
- maj 2020 (2)
- april 2020 (2)
- mars 2020 (3)
- februari 2020 (2)
- december 2019 (2)