I dag är det allt vanligare att man talar om effektbrist i samhället. Kanske har du också hört det? Men vad betyder det egentligen och vad kan det innebära för mig som konsument?
Samhället kräver mer och mer energi
Vi förbrukar allt mer elenergi för varje år. Den totala svenska elförbrukningen har ökat från 63 TWh år 1970, till de 141 TWh som vi förbrukade år 2018. Detta är inte så konstigt egentligen. Vi blir ju fler och fler, och den växande svenska industrin kräver mycket el. Våra kalla vintrar gör dessutom att elbehovet kan öka dramatiskt när det blir köldknäppar.
All el som förbrukas i samhället måste också produceras. Den måste dessutom produceras samtidigt som den förbrukas, eftersom vi inte kan lagra några större mängder el för senare bruk. På det här sättet är samhällets elförsörjning ganska känslig, eftersom vi alltid måste kunna producera så mycket el som behövs i varje ögonblick. Och det är inte helt lätt att förutse hur mycket el som kommer att efterfrågas nästa vecka. Det kan ju komma en köldknäpp eller några stora industrier kanske behöver växla upp på högvarv.
När det inte räcker åt alla
Vi har ingen energibrist här i Sverige, och för oss är det en självklarhet att det alltid finns el. Vår vattenkraft tillsammans med andra energikällor gör att vi har gott om energi som kan omvandlas till el, men en trygg elförsörjning handlar inte bara om mängden energi, utan också om effekt.
Energin är mängden elenergi som produceras och förbrukas, medan effekten är hur mycket el vi kan producera vid en viss tidpunkt.
Om efterfrågan på elenergi blir större än vad som produceras uppstår det som kallas effektbrist. Produktionen räcker helt enkelt inte till för att täcka behovet just då.
Man kan likna det vid bilkörning: Så länge man bara fyller på bränsle (energi) kan den rulla nästan hur långt som helst, år efter år. Men om det dyker upp en väldigt brant backe samtidigt som man måste göra en omkörning kanske bilen inte orkar just den situationen. Motorn har helt enkelt inte tillräcklig effekt.
Vem blir utan?
Effektbrist får en omedelbar konsekvens: eftersom efterfrågan överstiger producerad mängd el måste någon bli utan. I hushållen märker man inte detta, utan det är främst de stora industrierna som kan få sin produktion påverkad på grund av att det helt enkelt inte finns så mycket el som de behöver.
Men om effektbristen blir tillräckligt stor kan vi hamna i en situation där man tillfälligt behöver stänga av elen hos vissa elanvändare för att skydda systemen i stort. Det kallas förbrukarfrånkoppling eller manuell frånkoppling, vilket Fredrik skriver mer om här.
Hur minskar vi risken för effektbrist?
Som enskilda individer och hushåll kan vi bidra på olika sätt. Genom att minska vår konsumtion minskar också energiförbrukningen för att producera det vi konsumerar. Vi kan också minska vår egen elförbrukning, vilket minskar risken för effektbrist. Om vi dessutom producerar egen el, till exempel med solceller, minskar vi det totala uttaget som kan leda till effektbrist. Så du som funderar på egen solel gör faktiskt inte bara miljön och din egen plånbok en tjänst, utan du skulle också bidra till samhällsnyttan genom att minska risken för effektbrist.
