Kundcenter
Uppdaterad 12 juli 2024
De senaste åren har det blivit allt vanligare med negativa elpriser. Varför är det så och vad innebär det för mig som elanvändare? Får jag betalt för att använda el? I den här artikeln ska jag förklara fenomenet negativa elpriser.
Nej, negativa elpriser betyder inte att du får betalt för att konsumera el då elhandelspriset består av fler kostnader än spotpriset, till exempel elcertifikat, skatt med mera. Utanpå har du dessutom elnätskostnaden. Däremot kan du med rörligt timpris ta vara på de billigare timmarna, och för dig med ett rörligt månadspris bidrar det till ett lägre månadsmedel.
På den nordiska elbörsen Nord Pool sätts det så kallade spotpriset. Varje timma på dygnet har ett eget pris som bestäms dagen innan. Det är tillgången och efterfrågan som styr priset. Producenterna rapporterar in hur mycket el de kan producera och till vilket pris. Buden sorteras sedan efter pris. När tillräckligt många bud har tagits in för att möta efterfrågan på el för en specifik timma på dygnet bestäms priset och det sista budet sätter priset för all el som konsumeras och produceras under denna period. De som har rapporterat in att de kan producera el oavsett pris får alltså samma pris som alla andra. De som rapporterat in att de behöver ett högre pris får helt enkelt avstå från att producera. Detta kallas marginalprissättning.
Varierande eller volatila elpriset är något som blivit allt vanligare sedan elkrisen 2020, även om det förekom också innan det. Anledningen är att vädret får allt större påverkan i takt med att vi får mer väderberoende elproduktion, samt kopplingen mot Europa. Här skriver min kollega Calle mer om varför elpriset varierar.
Förr såg vi aldrig negativa elpriser i Sverige. Det är först på senare år som detta har blivit en verklighet, och det hänger ihop med den ökande andelen vindkraft. Tidigare kunde producenterna i högre grad styra hur mycket el som producerades. Kärnkraften utgjorde en baslast som i stort sett alltid behövdes och övrig produktion kom från vattenkraft som kunde optimeras för att hela tiden möta efterfrågan på el.
Men vindkraften, som har ökat kraftigt de senaste åren, kan inte styras på samma sätt. Till skillnad från en kärnkraftsproducent eller en kraftvärmeproducent har man inte heller några drift- och bränslekostnader att ta hänsyn till. När vindkraftverket väl är på plats finns det i princip inga rörliga kostnader. Dessa producenter lämnar därför prisoberoende bud – man producerar oftast oavsett pris.
Konsekvensen av detta är att det under vissa timmar produceras mer el än vad som faktiskt behövs. På samma sätt som höga elpriser ska styra konsumenter till att dra ned på förbrukning ska låga eller rentav negativa elpriser sända motsvarande signal till producenterna.
På grund av vår koppling till Europa så påverkas vårt elpris även av elproduktionen på kontinenten. Där ser vi samma trend att andelen "svårreglarbar" och väderberoende kraftproduktion som sol-, vind- och vattenkraft ökar. När produktionsmixen uteslutande består av dessa kraftkällor blir spotpriset negativt.
Detta händer oftare och i allt större skala i Europa. De mest extrema tillfällena uppstår mitt på dagen under sommarhalvåret då det både är blåsigt och hög solinstrålning i Nordeuropa. Sammanträffar detta även med en topp i vårfloden (när vattenkraften måste producera el) och en röd dag (när elförbrukningen är låg) kan det bli extremt låga priser.
Tidigare fick vi endast negativa elpriser på natten när elförbrukningen går ner, men nu händer det att vi även ser dem dagtid. En anledning är den ökade mängden solelproduktion i Europa. Solkraften är det kraftslag som varierar snabbast över dagen. Till exempel kan andelen solel i Nederländernas energimix gå från 0 till 90 procent på 8 timmar och sen tillbaka till 0 procent lika snabbat. I Tyskland kan solkraften motsvara produktionen av cirka 50 kärnkraftsreaktorer mitt på dagen.
När ett produktionsslag varierar så snabbt och i den skalan på kontinenten får det stora konsekvenser även för svensk kraftproduktion och svenska spotpriser. Om den reglerbara kraftproduktionen ska klara av att balansera upp för dessa kraftiga svängningar i samband med att solen går upp och ner, kan de negativa priserna mitt på dagen föregås av relativt höga priser under morgontoppen och följas av minst lika höga priser under kvällstoppen då förbrukningen samtidigt ökar.
Detta ger en spotpriskurva över dygnet som liknar en anka - även kallat duck curve.
Andelen timmar med negativa elpriser i Sverige har ökat de senaste åren och den utvecklingen lär fortsätta i takt med att den förnybara produktionen fortsätter byggas ut i Sverige och Europa.
Parallellt görs andra insatser som kan motverka trenden på längre sikt. Till exempel blir allt större del av vindkraften flexibel, även om utvecklingen går långsamt framåt. Det finns också dem tittar också på att producera vätgas med el från vindkraft. Parallellt görs även andra insatser för att stabilisera elsystemet, som mer flexibel elanvändning och batterilagring.
Denna typ av förändringar kan på längre sikt göra att perioder med låga eller negativa elpriser återigen blir mer sällsynta, och elpriserna mer stabila. I närtid lär vi dock fortsatt se negativa elpriser både i Sverige och Europa.
Det finns många olika saker som styr elmarknaden. Håll dig uppdaterad med våra marknadskommentarer som vi publicerar en gång i månaden. Prenumerera för att få dem direkt till din mail.
Varje månad gör vi en marknadskommentar där vi berättar om elpriserna och läget på elmarknaden.
Set a Call-to-Action button to activate the box
