Kundcenter
Från rekordhöga elpriser och elstöd, till minuspriser. De senaste åren har elpriset varierat kraftigt. Man pratar om volatila elpriser och ett nytt läge på elmarknaden. Vad är det som påverkar elpriset och gör att det varierar så? Det tänkte jag förklara i den här artikeln.
Volatilitet betyder svängningar och variationer från medelvärdet. Att elmarknaden eller elpriset är volatilt innebär alltså att det varierar mycket.
Detta är något vi framför allt sett sedan 2020. Elpriset varierade även innan det, men när Ryssland gick in i Ukraina ställdes vi inför en elkris. Många länder i Europa var beroende av Rysslands gas för el och värme och utan den blev länderna väldigt beroende av andra kraftslag. Idag har man hittat andra sätt att importera gas och även om läget är mer sårbart än innan kriget så är det idag andra faktorer som spelar större roll för elpriset.
Spotpriset sätts på elmarknaden Nord Pool och styrs av utbud och efterfrågan. De två största påverkansfaktorerna är alltså hur mycket el som förbrukas och produceras. Utöver det spelar även vår koppling till Europa stor roll.
Tittar man på elförbrukningen över dygnet är den högst när vi går upp på morgonen och när vi kommer hem från jobbet. Lägst är den på natten.
Elförbrukningen varierar också under veckan. Den är högst under veckodagarna när industrier och företag är igång, och går ner något under helgen. Detta påverkar också elpriset, skillnaden är dock inte lika tydlig som över dygnet.
Elförbrukningen över året har däremot en mycket stor påverkan på elpriset. Vintertid behövs mycket el till uppvärmning, vilket gör att elpriserna ökar. Kylan och vädret påverkar också priset dag för dag beroende på hur mycket uppvärmning som behövs.
Vädret och årstiderna påverkar inte bara förbrukningen, utan även elproduktionen. Inte heller detta är något nytt, men vädrets påverkan har ökat när vi har fått en högre andel förnybar el i systemet.
När det kommer till vindkraft blåser det faktiskt mest på vintern, dock inte så mycket att det kompenserar för den höga elförbrukningen. 2022 kom 33 procent av Sveriges produktion från vindkraft, därför gör det stor skillnad från dag till dag om det blåser eller inte, framförallt vintertid när behovet är stort. Om det blåser mycket eller lite i Sverige motsvarar en effektskillnad på upp till 10 kärnkraftsreaktorer, och det gäller alltså endast för Sverige. Ofta blåser det ungefär lika mycket även i grannländerna.
Solenergin står fortfarande för en väldigt liten del av Sveriges elmix, men i till exempel Tyskland börjar mängden soltimmar påverka elpriserna, vilket i sin tur påverkar oss.
Vattenkraften står idag för den största elproduktionen i Sverige. Till skillnad från vindkraft och solkraft är den mycket mer stabil från dag till dag. Däremot har den hydrologiska balansen, den mängd vatten som finns i vatten- och snömagasinen i förhållande till en normalsituation, stor påverkan på elpriserna. Är den hydrologiska balansen god kan vattenkraften producera mycket el. Är den däremot sämre behöver man spara och man producerar bara när behovet och elpriset är som högst. När nederbörden kommer i form av snön kan man inte använda den direkt, utan man måste invänta vårfloderna. Då kan det å andra sidan komma så mycket vatten att man tvingas producera el, även om det är till minuspriser. Vattenkraften är alltså väderberoende, men påverkar priserna över tid snarare än från dag till dag.
Kraftvärmen är på sätt och vis väderberoende, då den producerar som mest el när behovet av fjärrvärme är som störst. Dess väderberoende är på så sätt en styrka, då den producerar mest el när efterfrågan är som högst.
Kärnkraft är inte väderberoende utan stabilt över tid och därför ett viktigt tillskott vintertid. Man passar därför ofta på att göra reparationer och kontroller sommartid när efterfrågan på el är lägre, vilket dock kan ge oss volatila priser sommartid. Det händer också att man tvingas göra oplanerade reparationer vintertid, vilket då får stor påverkan på elpriset.
Vädret spelar alltså stor roll, framför allt när flera saker sammanfaller. Är det kallt, vindstilla och lite nederbörd samtidigt som en kärnkraftsreaktor ligger nere kan vi få riktigt höga elpriser. Är det å andra sidan varmt, med mycket regn och vind så kan vi få negativa elpriser.
Sverige är med i en europeisk elmarknad där el handlas över landsgränser. Därför spelar det inte bara stor roll hur läget ser ut här i Sverige, utan även på kontinenten.
Vår koppling till Europa är anledningen till att priset på gas, kol, olja och utsläppsrätter påverkar våra elpriser, trots att knappt 2 procent av elproduktionen i Sverige kommer från fossila bränslen.
Eftersom det är en fri marknad så får vi också liknande priser i Europa, ibland säger man att vi importerar kontinentala priser. Hur mycket och hur ofta vi gör det beror på hur fyllda elkablarna mot Europa blir. Sverige är en stor elexportör och det händer ofta att kablarna fylls till brädden - det skapas flaskhalsar och vi får ett överskott av el i Sverige vilket leder till lägre elpriser.
När kablarna däremot inte fylls handlar vi på samma marknad som Europa och får därmed liknande priser som på kontinenten. Detta har ofta gjort att vi fått högre elpriser, men motsatsen har faktiskt också hänt. I början av december 2023 hade vi ett stort elbehov och lite produktion i Sverige, vilket gjorde att vår import av el fyllde kablarna helt – och vi fick ett högre elpris än kontinenten.
Den stora skillnaden nu mot innan 2020 är att vi har mycket mer väderberoende kraft i systemet. I Europa kommer idag runt 50 procent av elen från fossilfria källor, och även om det finns mycket kärnkraft är det den förnybara produktionen som växer mest.
Detta är fantastiskt för miljön, men det ger oss också en ny situation på elmarknaden som vi behöver hantera, till exempel med batterilagring och att vara mer flexibla med vår elanvändning.
Det finns de som hoppas att åren innan 2020 var ett slags normalläge som vi kommer gå tillbaka till, men nu ser det snarare ut som att vi nu har ett nytt energilandskap framför oss som vi behöver förhålla oss till. Ett läge där elpriset kommer att variera mer från timme till timme och dag till dag, och där vi istället behöver tänka smart kring hur vi använder el.
Om vi blickar framåt är det också en del som tyder på att vi kommer att ha lite högre elpriser de kommande åren. Det som pekar på högre elpris är framförallt två saker. Den första är att vår elförbrukning beräknas öka kraftigt, bland annat på grund av fler industrier och en elektrifiering av industriprocesser. Svenska Kraftnät släppte december 2023 en nätutvecklingsplan där de säger att vi kommer ha en exceptionellt kraftig utbyggnad av elnätet, men att det inte kommer räcka. För att klara omställningen och elektrifieringen behövs mer elproduktion.
Dels planerar man att införa något som kallas flödesbaserad kapacitetsberäkning. Detta kommer att jämna ut elpriserna över Europa, vilket gör att vi i Sverige som idag har lägre elpriser förmodligen kommer att påverkas negativt. Här berättar jag mer om flödesbaserad beräkning.
Men med det sagt, är det något vi lärt oss de senaste åren är det att vi inte har en spåkula och det är mycket som han hända på elmarknaden. Är det något jag kan tipsa om så är det att energieffektivisera och minska din egen elförbrukning när du betalar som mest för den. Oavsett hur framtiden blir så lär du ha gjort en insats både för din egen plånbok och för miljön.
Vill du ha hjälp att hänga med i läget på elmarknaden? Varje månad gör jag och mina kollegor en marknadskommentar där vi tittar på elpriserna nu och framåt.
