- Privat
- Företag
Kundcenter
Kanske har du hört någon säga att vi stundtals importerar europeiska elpriser. Men vad betyder det egentligen? Och varför gör vi bara det ibland? Här tänkte jag förklara mer om hur den europeiska elmarknaden ser ut och hur vårt elpris i Sverige påverkas av den.
Sverige och Europa har avreglerade elmarknader vilket betyder att el handlas under fri konkurrens. Sveriges elmarknad avreglerades 1996 och sedan dess har elproduktion och elhandel varit konkurrensutsatt, först inom landet och sen inom Europa.
Syftet med avregleringen var att man ville effektivisera elsektorn och utnyttja våra resurser bättre tillsammans. När vi har överskott av el kan vi exportera den och när vi har ett underskott kan vi importera. Det gör bland annat att man inte behöver överinvestera i elproduktion i varje land, utan kan hjälpa varandra. Det har också bidragit till mer förnybar el i elsystemet.
De fria marknadskrafterna strävar efter att ständigt jämna ut priset på energi inom EU, så man skulle kunna säga att normalläget vore att alla hade samma elpris. Men i praktiken så ser det inte riktigt så ut och anledningen är begränsningarna som finns i elnäten.
Även om matvaror kan säljas fritt över hela EU så påverkas priset i de olika länderna av transportkostnaden. Och för el är situationen liknande.
Europas länders elnät sitter ihop med kraftiga elkablar, Sverige är bland annat ihopkopplade med Finland, Norge och Danmark. Men det finns en begränsning för hur mycket el som kan transporteras genom kablarna, hur stor överföringskapaciteten är. I Sverige har vi exempelvis en situation där mycket el produceras i norr, men elnäten har inte kapaciteten att transportera allt söderut där den behövs - det bildas flaskhalsar.
För att hantera och synliggöra detta har EU delats in i olika elområden. I Sverige har vi fyra olika elområden, utöver oss är det bara Danmark som har fler elområden inom landet.
Dessa flaskhalsar påverkar elpriset och gör att det varierar över Europa. I Sverige har vi mycket billig fossilfri el. När förutsättningarna är goda är elproduktionen så hög att elkablarnas kapacitet fylls och det inte går att överföra mer, vilket gör att vi får ett mycket lägre elpris. Ibland till och med negativa elpriser.
Något som planeras öka överföringskapaciteten mellan Norden och övriga Europa är införandet av flow-based eller flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod. Det handlar om hur man beräknar flödena av el och elnätets kapacitet. Svenska kraftnät beräknar att detta kommer kunna införas oktober 2024. Med den nya metoden kommer mer el kunna överföras utan att man behöver bygga ut elnäten och vi kommer kunna få mer förnybar el i näten. Nackdelen är att elpriset i Sverige lär öka. Här har vi skrivit mer om flödesbaserad kapacitetsberäkning.
Under hösten 2023 har vi kunnat se ett alltmer binärt eller tvådelat elpris i elområdena SE3 och SE4 (södra Sverige). När vädret är gynnsamt så produceras mycket el här i Norden eftersom vi har mycket vind- och vattenkraft. Exportkabeln fylls då och elpriset blir nära noll eller till och med negativt.
Andra timmar producerar vi inte riktigt lika mycket eller förbrukar mer el, till exempel morgon och kväll, när det inte blåser, om en kärnkraftsreaktor går ner eller om det är kallt. Då fylls inte exportkablarna helt och vi får istället liknande priser som kontinenten: runt 100-150 öre/KWh. Det gör att priset svänger stort från timme till timme, som du kan se i grafen.
Bild: Graf över spotpriset i SE3 på Nord Pool under 10 dagar i oktober 2023.
När elpriset var som högst så kom ibland frågan ”kan vi inte bara kapa kablarna till Europa?”. Jag förstår den frågan, men svaret är att det vore komplicerat av många anledningar. Först och främst hade det varit emot EUs regler om en fri marknad.
Men om man bortser från det och föreställer sig att vi skulle ha en egen marknad inom Sverige så skulle vi stöta på nya problem. För även om vi majoriteten av tiden exporterar el så finns det tillfällen då vi behöver importera el. För att kunna tillgodose vårt elbehov i Sverige de kallaste dagarna skulle vi därför behöva bygga en överproduktion av el, vilket skulle bli samhällsekonomiskt kostsamt.
Det är också viktigt att komma ihåg att det inte bara är elkonsumenter på elmarknaden utan även elproducenter. De har gjort en investering och har utgifter som de behöver täcka. Med en sluten marknad utan möjlighet att exportera och med ett lågt elpris minskar viljan att investera i ny elproduktion.
Tack vare det gemensamma elsystemet har vi kunnat exportera förnybar el och ersatt mycket fossil produktion. Det finns alltså både nackdelar och många fördelar med en gemensam europeisk elmarknad.
Det händer mycket på elmarknaden. Under de kommande åren väntas elkonsumtionen i Sverige öka snabbare än elproduktionen. I kombination med att överföringskapaciteten i nätet ökar till följd av både införandet av flödesbaserad beräkningsmetod och fler elkablar emellan elprisområdena kommer det resultera i fler timmar då svenska elprisområden importerar kontinentala elpriser.
Vill du hålla dig uppdaterad om läget just nu och framåt så kan jag tipsa om våra marknadskommentarer. Varje månad så gör jag eller mina kollegor en sammanfattning av hur elpriset rört sig och vad som händer annars på elmarknaden framöver. Om du prenumererar så får du dem direkt till din mail.
