Vad är skillnaden på FCR-D ned och upp, mFRR och andra stödtjänster?

Stödtjänster finns för att vi ska få en balans och hålla rätt frekvens i elnätet. Vissa resurser, som batterier, kan snabbt och kort bidra med el medan andra, som ett kraftvärmeverk, kan stötta upp under en längre tid. Tillsammans samverkar de för att ge oss ett stabilt elnät. Här går jag igenom hur de fungerar och skillnaderna mellan dem.

Ett elnät i balans

För att elsystemet ska fungera behöver det alltid finnas en balans mellan produktion och förbrukning av el. Myndigheten Svenska Kraftnät (SVK) har ansvar för detta och bevakar ständigt frekvensen i elnätet för att se så den ligger runt 50 hertz (Hz).

Skulle en störning uppstå, till exempel om en elproducent plötsligt får problem med sin produktion, måste SVK agera för att återställa balansen. Till hjälp har de några olika verktyg: stödtjänster, eller balanstjänster som de också kallas.

1. Det finns en balans mellan produktion och förbrukning, och frekvensen ligger på 50 Hz.

2. När produktionen ökar mer än användningen blir det obalans i nätet, frekvensen blir högre än 50 Hz.

3. Svenska kraftnät går in med stödtjänster.

4. Stödtjänsterna stabiliserar och återställer frekvensen till 50 Hz.

Här kan du läsa mer om stödtjänster och hur du som privatperson kan delta med ditt batteri.

Så handlas stödtjänsterna

På stödtjänstmarknaden handlar man med olika så kallade resurser, det kan vara vattenkraft, värmeverk, batterier med mera, som antingen kan bidra med mer eller mindre el till systemet, beroende på vad som behövs.

Alla som deltar behöver först förkvalificera sina resurser på de olika marknaderna för att kunna delta, det innebär att man testar och visar att man kan leverera det som efterfrågas.

Handeln på stödtjänstmarknaderna går sedan till så här: SVK efterfrågar en viss volym. Aktörerna som deltar kan då lägga bud på marknaden motsvarande en effektmängd och ett pris de kan tänka sig att leverera till. Marknadspriset och ersättningen sätts sedan på ett liknande sätt som på spotprismarknaden, där utbud- och efterfrågakurvan möts.

Frekvensåterställningsreserver och frekvenshållningsreserver

Stödtjänsterna är uppdelade i frekvensåterställningsreserver, som kan aktiveras snabbt men kort, och frekvenshållningsreserver, som tar längre tid att aktivera men kan vara igång en längre period så att frekvensen kan återgå till normalläge.

• FFR - avhjälpande åtgärd, aktiveras inom ca. 1 sekund, uthållighet 5
  eller 30 sekunder. Minsta budstorlek 0,5 MW.
• FCR-D – upp och ned, stabiliserar frekvensen, snabb aktivering, uthållighet 20 minuter. Minsta budstorlek 0,1 MW.
• FCR-N - stabiliserar frekvensen vid normaldrift, snabb aktivering, uthållighet 20 minuter. Minsta budstorlek 0,1 MW.
• mFRR - återställer frekvensen, långsammare aktivering, uthållighet 1 timme. Minsta budstorlek 1MW/5MW.
• aFRR - återställer frekvensen, långsammare aktivering, uthållighet 1 timme. Minsta budstorlek 1 MW.

Bild: Visualisering från Svenska kraftnät av hur stödtjänster aktiveras och samverkar för att återställa frekvensen i nätet.

FFR

FFR skiljer sig mot de andra då det egentligen inte räknas som en stödtjänst, utan en avhjälpande åtgärd. Skillnaden är att den kommer in vid akuta och plötsliga störningar i nätet där FCR-N och FCR-D inte räcker till. Man måste inte heller vara balansansvarig för att lägga ett bud.

Den är automatisk och ska kunna aktiveras inom cirka en sekund och ha en uthållighet på 5 eller 30 sekunder. Det är alltså den som kommer in först och akut avhjälper vid snabba och djupa frekvensförändringar.

De resurser som deltar på FFR är främst energilager (batterier) och flexibel förbrukning.

FCR-N

FCR-N är en snabb och automatisk reserv som stabiliserar frekvensen vid så kallad normaldrift. Normaldrift kallas det när frekvensen är inom 49,9 och 50,1 Hz – det gröna området du ser i figuren ovan. FCR-N aktiveras alltså vid små förändringar i elförbrukning eller -produktion.

Den här stödtjänsten ska kunna aktiveras snabbt och ha en uthållighet på 1 timme. Den största resursen på FCR-N är vattenkraft, men även energilager och värmekraft deltar.

FCR-D upp och ned

Den stödtjänst som fått mest uppmärksamhet i media och som flest känner till är FCR-D. Anledningen är att många privatpersoner kunnat delta via aggregatorer med sina batterier och att det stundtals varit väldigt lönsamt. Sedan antalet deltagande resurser ökat har däremot lönsamheten gått ner.

Minsta budstorlek är 0,1 MW, eller 100 kW. Därför kan mindre hembatterier inte delta direkt på marknaden, utan man deltar via en aggregator som samlar flera batterier och deltar med dem gemensamt.

FCR-D finns som två olika marknader: FCR-D upp, som går in när det saknas el och frekvensen går under 49,9 Hz, och FCR-D ned, som går in när det finns ett överskott av el och frekvensen går över 50,1 Hz. Detta är det gula fältet i figuren ovan och räknas som en frekvensstörning. FCR-D ska kunna agera snabbt och ha en uthållighet på minst 20 minuter.  

Som jag nämnde ovan så är energilager en vanlig resurs på FCR-D. Fördelen är att de kan delta både på FCR-D upp och FCR-D ned eftersom batterier enkelt både kan laddas upp och ur. Den största resursen står däremot vattenkraft för. Även värmekraft och flexibel förbrukning deltar. På FCR-D ned deltar sol och vindkraft som kan stänga av sin elleverans till elnätet tillfälligt. Vi på Mölndal Energi deltar på FCR-D med vårt batteri.

mFRR

mFRR är en frekvensåterställningsreserv som kommer in och avlastar de snabba stödtjänsterna och återställer frekvensen till 50 Hz. mFRR aktiveras tidigare manuellt efter begäran av SVK men har sedan 4 mars 2025 gått över till att aktiveras automatiskt.

mFRR ska kunna aktiveras inom 15 minuter och sen hålla i 1 timme. Det minsta volymkravet är 1 MW, det är alltså lite större energiproducenter som deltar på den här marknaden.

Vi på Mölndal Energi deltar sedan början av 2024 på mFRR med vårt kraftvärmeverk, där vi både kan reglera upp och ner beroende på behovet.

mFRR är den marknad där det är vanligast att värmekraft deltar, men som med övriga stödtjänster kommer den absolut största resursen från vattenkraft. På mFRR deltar även batterilager, flexibel förbrukning och vindkraft.

aFRR

Till skillnad från mFRR aktiveras aFRR automatiskt. Båda är frekvensåterställningsreserv som kommer in för att avlasta FCR-D och FCR-N och återställa frekvensen till 50 Hz. Den ska kunna aktiveras inom 5 minuter och ha en uthållighet på en timme.

På aFRR deltar få olika kraftslag som reserver, det är nästan uteslutande vattenkraft, med lite vindkraft vid uppreglering.

Tillsammans håller de frekvensen i nätet

Sammanfattat kan man säga att olika kraftslag kan delta på olika stödtjänstmarknader, de kompletterar varandra och kan se till att vi har ett balanserat elnät.