Kundcenter
Många har fått upp ögonen för stödtjänster då även privatpersoner med batterier kan delta via aggregatorer. När man fördjupar sig i ämnet så stöter man snabbt på en massa förkortningar som FCR-D, BSP och SvK. För att hjälpa dig hitta rätt i stödtjänstdjungeln har jag därför gjort en kort sammanställning av olika viktiga termer. Hoppas den kommer till användning.
I det nordiska elsystemet har vi en frekvens på 50 Hertz (Hz). Skulle frekvensen avvika för mycket skulle det kunna leda till stora skador på allt från din brödrost till stora transformatorstationer. För att hålla frekvensen stabil behöver det vara balans mellan hur mycket el som produceras och används.
En viss förändring är okej. När frekvensen är 49,9 – 50,1 Hertz är systemet i normaldrift. Är frekvensen däremot mellan 49,5 - 49,9 Hertz och 50,1 – 50,5 Hertz så räknas det som en driftstörning.
När en obalans sker i nätet aktiveras balanstjänsterna. Störningar kan till exempel uppstå vid plötsliga förändringar i vädret som påverkar elproduktionen eller att ett kärnkraftverk får problem. Balanstjänsterna hjälper då till genom att tillföra eller förbruka el – beroende på vilket som behövs. På så sätt bromsar och motverkar de störningarna och hjälper till att återställa balansen i systemet. När balansen är återställd avaktiveras de igen.
Balanstjänsterna består främst av vattenkraft, vindkraft och batterier. Det är alltså allt från stora energiproducenter till privatpersoner med hembatterier som hjälper till att hålla vårt nät i balans.
Balanstjänster i sin tur består av stödtjänstmarknaden och avhjälpande åtgärder. Skillnaden mellan dem är att stödtjänster är helt marknadsbaserade, de är alltså öppna för alla, medan avhjälpande åtgärder inte är det.
Den stödtjänst som varit i ropet det senaste är FCR-D. Anledningen är att privatpersoner kan delta via en aggregator med sina batterier. Batterier passar utmärkt för den här marknaden som kräver en snabb aktivering men inte så lång uthållighet. Den finns i två varianter: upp och ned. FCR-D upp går in när frekvensen sjunker och det behövs mer el i systemet. FCR-D ned går in när frekvensen ökar och det finns för mycket el i systemet.
Det finns några olika sorters stödtjänster och avhjälpande åtgärder. Det som skiljer dem åt är hur snabbt de kan agera och hur länge de kan leverera. Detta gör att de kompletterar varandra och gör att man står redo inför många olika sorters scenarion.
Bild: Överblick över Svenska Kraftnäts stödtjänster.
Svenska Kraftnät (SvK) är den myndighet som har ansvar för att det svenska elsystemet ska fungera och vara i balans. För att göra det har de några olika verktyg varav balanstjänster är några av dem.
Den som äger resursen, exempelvis ett batteri eller kraftverk. Det kan vara en privatperson, företag, brf eller ett energibolag.
Den som har affärsmässigt och planeringsmässigt ansvar för att det är balans mellan tillförsel och uttag av el i kraftsystemet för de kunder de har balansansvar för. Detta är antingen ditt elhandelsföretag eller ett företag kopplat till ditt elhandelsföretag. Sedan maj 2024 har rollen som balansansvarig delats upp i BSP och BRP. I dagsläget måste en BSP också vara BRP, vilket gör rollen nästan identisk med rollen som balansansvarig. I framtiden är däremot tanken att de ska vara separata roller.
Någon som samlar flera resurser, exempelvis hembatterier, som tillsammans kan agera som en stor gemensam resurs på stödtjänstmarknaden. Exempel på aggregatorer är CheckWatt som vi samarbetar med.
När man pratar om batterier så syftar man på större batterier som är gjorda för att lagra el från exempelvis solceller eller för att balansera elnätet. Det kan vara allt från solcellsbatterier hemma hos privatpersoner på 5 kW till batteriparker på 20 000 kW. Något som är bra att veta är att batteriet måste vara minst 100 kW stort för att förkvalificera sig på stödtjänstmarknaden. Det är här aggregatorer kommer in, de samlar fler mindre batterier och agerar med dem som ett stort batteri på stödtjänstmarknaden.
Styrkan med batterier är att de kan delta på både FCR-D upp och ned samtidigt, genom att vara uppladdade till hälften är de redo att både leverera och förbruka el beroende vad som behövs.
För att ditt batteri ska kunna kommunicera med aggregatorn och stödtjänstmarknaden behöver du installera en styrmodul. Ett exempel på styrmodul är CM10 från CheckWatt.
Här handlar det inte om att reglera frekvensen, utan att se till att de lokala elnäten inte överbelastas vintertid. När elanvändningen är som högst köper elnätsbolaget effekt, vilket innebär att företag tillfälligt drar ner sin elförbrukning eller levererar el till elnätet. I Mölndal och Göteborg har vi Effekthandel Väst.
Flexibilitet är lite av ett paraplybegrepp. Sammanfattat handlar det om att vår elproduktion och elanvändning har förändrats, den varierar mer vilket skapar utmaningar för elmarknaden.
Utmaningarna består bland annat i att hålla rätt frekvens i elnätet, men också elnätens kapacitet att leverera el och volatila elpriser. En lösning på alla dessa utmaningar är att vi blir mer flexibla och smarta i hur och när vi använder el, genom att flytta vår elförbrukning eller ta hjälp av exempelvis batterier.
Vi på Mölndal Energi har ett batteri förkvalificerat för FCR-D och kan därför aggregera våra elhandelskunders batterier. Vi kallar tjänsten för FlexME och just nu kan du delta om du har ett styrsystem från CheckWatt och bor i elområde 3.
