Solceller
Vid det här laget har du säkert förstått att solen är den renaste energikällan av alla. Du kanske till och med funderar på att skaffa egna solceller till villan, företaget eller bostadsrättsföreningen? Här får du massor av kunskap och råd inom det hetaste området för dagens och framtidens elproduktion – att omvandla solenergi till elektricitet.
Kapitel 1
Solen är den viktigaste kraftkällan för vår planet. Det är solens strålning som är grundförutsättningen för allt liv här på jorden, och solen förser oss ständigt med ny energi. Solenergi är helt enkelt den energi som utstrålas från solen.
Redan för många tusen år sedan insåg våra förfäder solens betydelse eftersom det blev ljust och varmt på dagen. Vad man däremot inte kunde ha en uppfattning om är den enorma mängd energi som solen faktiskt strålar mot jorden:
Varje dag nås jorden av solenergi som motsvarar 8000 gånger vår globala årliga energiförbrukning.
Fossila bränslen är ändliga resurser som bara finns i en viss mängd. Om vi förbrukar allt som finns tar det helt enkelt slut för gott. Men en förnybar energikälla tar inte slut.
Vatten, vind och biomassa, är förnybara energikällor. Även om vi utnyttjar vind och forsande vatten för att utvinna energi, tar källorna inte slut. Det kommer nytt smältvatten som driver vattenkraftverken, och även om det är vindstilla för stunden börjar det förr eller senare blåsa igen.
Solens strålar är den främsta energikällan av alla. Även om solen i någon mening är ändlig och kommer att slockna om fem miljarder år, behöver vi inte bry oss om det. Vi kan med gott samvete betrakta solenergin som oändlig.
Den så kallade energiprincipen säger att energi inte kan skapas ur ingenting och den kan heller inte försvinna i tomma intet. Energin kan bara byta form. När du drar en tändsticka mot tändplånet omvandlas rörelseenergin till friktionsvärme som får tändsatsen att fatta eld. Denna i sin tur tänder själva trästickan. Nu omvandlas energin i cellulosan till ljus och värme. Energin finns kvar hela tiden – men den byter form.
På samma sätt kan energin i solens strålar byta form. Det är just det som händer när solen lyser på växterna: Solenergin driver fotosyntesen i de gröna bladen så att ett litet frö kan växa och till slut bli ett stort träd. Den solenergi som är lagrad i trädets cellulosa kan vi sedan omvandla till värme om vi eldar upp det. Men energin i trädet kan också omvandlas till elektricitet om vi i stället eldar med det för att driva generatorerna i ett elkraftverk.
Om vi bara lyckas omvandla tillräckligt mycket av solstrålningen till de energiformer vi behöver skulle det aldrig uppstå någon energibrist. I stället skulle vi ha ett ständigt överflöd av ren energi som utvinns ur solens strålar.
Energiomvandling. Energin i solstrålarna driver fotosyntesen i växterna som i sin tur lagrar energin kemiskt i form av cellulosa och olika sockerarter. Denna kemiska energi omvandlas till värme när vi eldar med ved. Men värmen från elden kan också användas för att koka vattnet i en ångpanna, där ångtrycket sedan driver en turbin som gör om energin till rörelseenergi. Den här rörelseenergin överförs via en roterande axel och används för driva runt spolen i en generator som i sin tur alstrar elektricitet.
Det enklaste och snabbaste sättet att omvandla solstrålningen till en användbar energiform är att göra elektricitet av den med hjälp av solceller. Det finns i praktiken ingen begränsning för hur mycket el vi kan producera ur solstrålningen, men medaljen har en baksida: solel kan bara produceras när det är ljust och vi behöver elektricitet även när det är mörkt. Till och med molnigt väder påverkar produktionen. Tyvärr är elektricitet svårt och dyrt att lagra i större mängd. Även om utvecklingen inom batteriteknik går snabbt är vi långt ifrån att kunna lagra så mycket el som vi skulle behöva i samhället i stort. Därför får vi under överskådlig tid nöja oss med att främst direkt förbruka elen som produceras av solcellerna i våra solpaneler på taken och i de solparker som i allt större utsträckning byggs runtom i världen. Här skriver vi mer om hur energilagring hemma fungerar. Vill du kunna använda solceller vid strömavbrott så är också batterier ett bra tillskott.
Varför ska man satsa på solceller? Ur miljösynpunkt är solenergin överlägsen alla fossila energikällor eftersom den inte ger någon tillförsel av växthusgaser. Men den intar också en särställning bland de fossilfria energikällorna. En mindre solelanläggning på taket förstör inga naturvärden. Den inverkar inte på skogen, vattendragen eller djurlivet. Den lämnar inget avfall som måste tas om hand. Dessutom är den helt tyst.
För en större anläggning, en solpark, krävs naturligtvis större ytor. Men även för en sådan anläggning blir miljöpåverkan minimal. Läs mer om hur fler solparker växer fram i Sverige, hur många solparker som skulle behövas för att täcka Sveriges elbehov och markens roll för solparker. Här kan du läsa om vår solcellspark på Kikås.
Kapitel 2
Den vanligaste solcellen är ungefär 12 x 12 cm stor. Den är konstruerad som en sandwich där översta och understa skiktet består av elektriskt ledande material, och däremellan ligger två lager med olika sorters kisel.
När solen lyser på solcellen uppstår elektrisk spänning mellan översidan och undersidan. Om man kopplar ihop dessa med en kabel börjar elektroner röra sig från den ena sidan till den andra och det bildas ström. Kopplar man in en glödlampa här, kommer lampan att lysa så länge solen lyser på solcellen.
Solcellen består i huvudsak av kisel.
En enda solcell ger cirka 0,5 V spänning. Detta är för lågt för att vara praktiskt användbart och därför seriekopplas solcellerna till större moduler, så kallade solpaneler (om man i stället vill ha högre strömstyrka, kan solcellerna parallellkopplas). En vanlig solpanel brukar bestå av 60 solceller och genererar i allmänhet 300-360 W. Det är sådana solpaneler som monteras på taket.
En vanlig solcell är i grunden en enkel konstruktion. Den har inga rörliga delar och den går inte sönder – om man inte råkar skada den. Därför har den också lång livslängd. Hur länge en solcell faktiskt fungerar går inte att säga exakt, men det rör sig om flera decennier av kontinuerlig drift, även om effekten minskar över tid.
En studie som gjordes av amerikanska National Renewable Energy Laboratory (NREL) år 2012, visade att effektminskningen, så kallad effektdegradering, varierar med kvaliteten från olika tillverkare, och att den genomsnittliga degraderingen var 0,8 procent per år. Utvecklingen har dock gått snabbt sedan dess, och degraderingen blir mindre och mindre för nya generationers solceller.
Tillverkarna brukar lämna så kallad effektgaranti, där minst 80-procentig effekt garanteras under minst 20-25 år.
Det finns i dag olika typer av solceller på marknaden. Var och en med sina respektive för- och nackdelar. Det stora intresset för solenergi driver också utvecklingen mot nya typer av solceller i framtiden. Olika typer har olika verkningsgrad.
Detta var länge den vanligaste typen av solcell. Den består av flera mindre kiselkristaller i varje cell och har en verkningsgrad om cirka 19 procent. Dessa solceller kan produceras med en enklare tillverkningsprocess och blir därför billigare.
Dessa består av tunna skivor från ett enda kiselblock. Det är den mest effektiva solcellen och den fungerar dessutom bättre vid sämre ljusförhållanden. Den har någon procent högre verkningsgrad än den polykristallina cellen, men tillverkningsprocessen är mer komplicerad och därför blir priset något högre. De effektivare monokristallina cellerna är numera den vanligaste typen i solcellsanläggningar.
Dessa kallas också amorfa solceller och består av ett tunt kiselskikt som lagts på ett bakskikt av metall, glas eller plast. Verkningsgraden är låg, endast cirka 10-15 procent och dessutom går effektdegraderingen snabbare än för kristallina celler. Men tunnfilmscellerna har en stor fördel: De kan tillverkas så att de är böjliga och kan därför följa rundade ytor.
Intresset för solenergi är stort och det forskas intensivt för att få fram ännu effektivare typer av solceller. Med så kallade perovskit-celler hoppas man kunna nå hög verkningsgrad till låg kostnad, men den här typen har än så länge problem med instabilitet. Nanotrådsbaserade celler tros kunna ge hög verkningsgrad med liten materialåtgång, medan DSSC-celler kan göras billiga.
Kapitel 3
Med solceller på taket kan du bli din egen elproducent. Du producerar alltså en del av den el du förbrukar och du kan dessutom sälja överskottsel vidare. På det här sättet minskar du dina energikostnader över tid och bidrar samtidigt till att minska klimatavtrycket. Men alla har inte samma förutsättningar för solelproduktion. Var du bor och hur ditt tak ser ut är kan vara avgörande för om det är en bra idé eller inte. Andra saker som är bra att ta i beaktning är hur stor huvudsäkring och elförbrukning du har.
De bästa förutsättningarna för solelproduktion finns runt ekvatorn och i områden där solen nästan alltid lyser, till exempel centrala Sahara. Där lyser solen starkt mer än 4 300 timmar om året. Hos oss här uppe i Sverige är det annorlunda. Solstrålningen varierar beroende på årstid, och vi har snabbt skiftande väderlek som i sin tur påverkar förutsättningarna för att kunna producera solel på ett effektivt sätt. Men vårt klimat är faktiskt en fördel eftersom solcellernas verkningsgrad försämras när de blir varma. Därför får vi bra produktion från solceller i Sverige tack vare vårt svalare klimat.
Det genomsnittliga antalet soltimmar per år varierar stort mellan olika delar av landet.
Egentligen kan man montera solpaneler lite varstans och hur som helst. Men eftersom de är så stora vill man inte att de ska vara i vägen eller riskera att skadas. Då blir taket på en byggnad den naturliga placeringen för solpanelerna i en mindre solelanläggning. Dessutom gäller de stöd och bidrag som finns främst solceller på tak.
Elproduktionen blir som störst om taket vetter mot söder. Men ett perfekt söderläge är inte alls nödvändigt. Man kan få lönsam elproduktion även i rakt östlig eller västlig riktning, men ju längre mot söder taket pekar, desto bättre. Rakt östlig eller västlig riktning ger 10–20 procent lägre total årsproduktion jämfört med söderläge.
Det finns dock en fördel med öst- eller västläge eftersom större delen av elen då produceras på morgonen eller kvällen – alltså de tider på dygnet när man använder mest el i hemmet. Ligger taket rakt norrut så passar det inte för solceller.
Den optimala taklutningen skiljer sig mellan norra Sverige (cirka 45°) och södra Sverige (cirka 35°). Lutningen är dock inte helt avgörande, utan en lutning på cirka 40° ger god produktion.
Däremot kan takets lutning påverka installationen:
När man installerar en solanläggning kommer alltså taklutningen att påverka inte bara elproduktionen, utan kanske också installationskostnaden.
Skuggor på solcellerna försämrar elproduktionen. Eftersom solcellerna är seriekopplade i solpanelen, minskar produktionen förhållandevis mycket även om bara delar av panelen skuggas. Till och med skuggan från en flaggstång kan försämra produktionen. Med en optimerare kan du minska effekterna av skuggning.
Även mindre skuggning kan påverka produktionen.
Bara genom att titta på väderstrecken och omgivningen får du en viss uppfattning om dina förutsättningar. Genom att titta på takets storlek kan du också grovt räkna på hur många solpaneler du kan ha.
Men det kan finnas ännu bättre information online. Flera kommuner tillhandahåller Solkartan, där byggnadernas förutsättningar för solel presenteras. Solkartan för Mölndals kommun hittar du här.
Även om söderläge ger störst produktion ger öst- eller västläge sin maximala produktion morgon eller kväll – när elförbrukningen är som störst i ett hushåll.
Kapitel 4
Lönar det sig att satsa på egen elproduktion? Det finns inget enkelt ja- eller nej-svar på den frågan eftersom det är flera faktorer som samverkar och avgör hur lönsam just din anläggning kan förväntas bli.
I sin enklaste form bygger kalkylen på hur snabbt kostnaden för anläggningen betalar sig i form av minskade elräkningar. Och detta i sin tur beror ju på hur framtidens elpriser ser ut och hur mycket el du kan sälja som överskott. Med detta enkla resonemang finns det två tänkbara ytterligheter:
I bästa fall – Elpriserna stiger över tid och din anläggning producerar maximalt. Om du dessutom sänker din egen elförbrukning kan anläggningen betala sig mycket snabbare än beräknat.
I värsta fall – Elpriserna sjunker över tid och din produktion är låg. Det finns då en risk att anläggningen inte hinner betala sig under sin livstid.
Med dagens teknik och förutsättningar kan återbetalningstiden hamna runt 8-12 år.
För att avgöra om solel kan vara intressant för dig måste du göra en ekonomisk investeringskalkyl. I denna tar du hänsyn till olika faktorer som påverkar ditt beslut.
Takets storlek, riktning och geografisk placering ger själva grundförutsättningen för solelproduktion.
Solpaneler, kablar, växelriktare, elcentral, elmätare ...
Olika komponenter finns i olika utföranden med olika prestanda, kvalitet och prislappar. Du måste ta reda på vad just du behöver med dina förutsättningar och därefter välja de komponenter som passar både din plånbok och dina behov och önskemål. Läs gärna mer om vad en växelriktare faktiskt är.
En solcellsanläggning består av flera olika komponenter.
Anläggningen ska installeras, kontrolleras och godkännas. Vissa klarar av att installera allt själv, men de flesta måste anlita en fackman. Inkopplingen till elnätet får du dock aldrig göra själv, utan detta måste göras av behörig elektriker. Beroende på hur din byggnad ser ut och var den ligger, kan installationskostnaden variera stort.
Solcellerna går inte sönder, men alla material åldras och därmed minskar deras effektivitet med tiden. Om livslängden för solcellerna anges till exempelvis 25 år betyder inte detta att de slutar att fungera efter den tiden. Det betyder bara att leverantören garanterar en viss effektivitet under minst 25 år. I praktiken kan solcellerna fungera bra i flera decennier.
I grunden handlar det om hur mycket du kan sänka din elräkning. Genom att minska behovet av inköpt el och möjligheten att sälja eventuell överskottsproduktion, minskar du dina elkostnader. Allra mest tjänar du på att producera el du själv förbrukar. Ju högre elpriset är, desto större positiv effekt får solel på elräkningen. Hur mycket är en svårbedömd faktor; ingen kan ju veta hur elpriserna ser ut om två, tio eller tjugo år. Men det är rimligt att anta, att elpriserna kommer att stiga över tiden.
Det kan finnas olika bidrag och subventioner (till exempel skatteavdrag för grön teknik) att dra nytta av för den som vill bli sin egen solelproducent. Vilka bidrag och subventioner som är möjliga att använda varierar över tiden. För att få med detta korrekt i dina beräkningar måste du undersöka vilka möjligheter som finns just där du bor.
Som mikroproducent får du en skattereduktion för den el du matar in på nätet (men den som producerar och säljer stora mängder kan behöva betala energiskatt). Skatter – både deras storlek och brytpunkter – varierar över tiden. Därför måste du kolla vad som gäller för stunden och ta med detta i din kalkyl.
Vissa faktorer går inte att sätta en siffra på i en kalkyl, men de kan ändå vara viktiga för beslutet – kanske till och med de allra viktigaste!
Genom att satsa på solel gör du ett aktivt miljöval och du drar bokstavligen ett strå till stacken för att minska klimatavtrycket.
Den personliga tillfredsställelsen i att vara sin egen producent är en viktig faktor för många, vare sig det handlar om att tävla med grannen om vem som lyckas producera mest solel eller känslan av att vara mer eller mindre självförsörjande.
Andra upplever trygghet i att ha ett eget elproduktionssystem därhemma. Vill man ha sin solcellsanläggning helt oberoende av det vanliga elnätet kan man ju faktiskt koppla in solpanelerna till ett 12V-system med batterilagring (ett sådant system som många har i fritidshuset).
Är solceller rätt för mig? Ska jag köpa nu eller vänta? Tjänar jag mest på att investera i solceller eller spara dem på banken?
Det finns ingen standardiserad kalkyleringsmall för investering i solceller. Därför kan det bli olika resultat beroende på vem som gör kalkylen och vilka parametrar som används.
Leverantörer av solelutrustning kan ofta hjälpa dig att göra en kalkyl efter just dina förutsättningar. Vill du själv göra en egen detaljerad investeringskalkyl, kan du använda den mall som tagits fram av Mälardalens högskola som del i ett forskningsprojekt. Du kan ladda ner mallen här.
Från och med 1 januari 2021 kan du få skatteavdrag för grön teknik när du köper solceller. Detta ersätter det tidigare solcellsstödet. Avdraget ligger sedan 1 januari 2023 på 20 procent av arbets- och materialkostnaderna, och görs direkt på fakturan. Tänk på att det är samma företag som ska stå för material och arbete för att du ska få skattereduktion för båda. Du kan få max 50 000 kr per person och år i skattereduktion för grön teknik. Mer information finns hos Skatteverket.
Som privatperson kan du göra ROT-avdrag för installationskostnaden, men inte för materialkostnaden. Därför är det mer lönsamt att göra ett skatteavdrag för grön teknik istället. Att ansöka om ROT-avdrag kan dock vara en lösning du installerat en solcellsanläggning innan 1 januari 2021 men inte hann få solcellsstödet innan det togs bort.
Den som installerar solceller och levererar el till elnätet omfattas av särskilda skatteregler.
För privatpersoner innebär det att:
Elcertifikat är skapade för att stödja producenter av förnybar el, till exempel solel. Beroende av mängden producerad förnybar el kan du tilldelas motsvarande mängd elcertifikat. Sedan kan du i din tur sälja certifikaten vidare. Från och med 1 juni 2021 införs en årsavgift på 200 kr för att ha ett elcertifikatkonto, och då blir det för de flesta mikroproducenter inte längre lönsamt att sälja elcertifikat.
Ursprungsgaranti är ett elektroniskt dokument som bekräftar att elen du producerar verkligen är producerad i din solcellsanläggning. Som solelproducent kan du få både elcertifikat och ursprungsgarantier för elen du producerar. Läs mer om hur du ansöker om elcertifikat för solceller. Du kan ansöka om elcertifikat och ursprungsgarantier hos Energimyndigheten.
När solcellerna väl är installerade kan du ganska enkelt räkna ut månad för månad hur mycket du tjänat på dem. I den här artikeln berättar vi mer hur du räknar ut din förtjänst på solcellerna och länkar vidare till en excelmall för nedladdning.
Kapitel 5
För att bli mikroproducent av solel behöver du en komplett anläggning. Det räcker inte med bara solpaneler, utan det krävs också utrustning för att leda, omforma och mäta strömmen som produceras i din anläggning. Läs mer om vad det innebär att ha en mikroproduktion av solel.
För att anläggningen ska fungera krävs att strömmen från solcellerna kan omformas, ledas vidare och mätas.
En enda solcell ger för låg spänning (cirka 0,5 V) för att vara användbar. Därför seriekopplas solcellerna till större moduler – solpaneler. Tillsammans ger alltså solcellerna tillräckligt hög spänning för att vara användbar och det är dessa solpaneler som monteras på taket.
Eftersom solpanelerna kan vara en iögonfallande del av hustaket (särskilt på privata villor), väger vissa också in estetiska värden - man tycker helt enkelt att solpanelerna är fula. Men finns det då inga "snygga solpaneler"?
En solpanel består av ett antal hopkopplade solceller.
Genom att integrera solcellerna i takmaterialet (takpannor med inbyggda solceller) behöver du inte montera solpaneler över huvud taget. Själva taket fungerar då som en enda stor solpanel, ett soltak. För många är detta den estetiskt mest tilltalande lösningen, men det är också en kostsam lösning. Det är fortfarande stor prisskillnad mellan traditionella solpaneler och integrerade lösningar. Därför är de integrerade solcellerna kanske mest aktuella för dig som antingen bygger nytt, eller ska byta tak.
Den enskilda solcellerna producerar likström med låg spänning och flera solceller seriekopplas därför till en solpanel. Dessa solpaneler kopplas i sin tur ihop i så kallade strängar vilka kan ge hög spänning (700-800 V). Men i våra vanliga hem använder vi växelström med 230 V spänning. Därför måste strömmen från solpanelerna göras om för att bli användbar. Den här omformningen av strömmen görs av en växelriktare (kallas också för inverter) som kopplas in i husets elcentral. Läs mer om hur en växelriktare fungerar.
Växelriktaren har fler uppgifter. Den ser också till att man får ut mesta möjliga ström ur solpanelen och att strömmen som sedan skickas vidare håller god kvalitet. Om elen håller sämre kvalitet kan du märka detta på till exempel flimrande lampor eller att spänningen sjunker då och då. Växelriktaren brukar beskrivas som solanläggningens hjärta, och därför är det viktigt att välja en växelriktare god kvalitet.
När du förbrukar mer el än solanläggningen producerar en mulen dag tas mellanskillnaden från det vanliga elnätet. Men ibland producerar anläggningen mer el än du själv förbrukar, till exempel en solig sommardag då inga lampor är tända och inga elektriska apparater används. Det är det här överskottet som matas ut på nätet och som du får betalt för. Men för att veta hur mycket el du köper respektive säljer behövs en dubbelriktad elmätare som håller ordning på detta. En sådan elmätare installeras av nätägaren, det vill säga den som äger elnätet i området där du bor.
Kapitel 6
När du väl bestämt dig för att satsa på solceller måste du få din anläggning på plats. Här finns olika vägar att gå.
Är du tekniskt kunnig kan du naturligtvis själv både projektera och installera din solelanläggning. Men tänk på att det kräver mycket kunskap och att du måste veta precis vad du gör.
Man får inte göra anslutningen till elnätet själv. Denna måste utföras av behörig elektriker!
Fördelar
Nackdelar
Om du som de allra flesta vill ha en färdig lösning monterad och startklar, kan du vända dig till en leverantör av solcellsteknik. Här kan du få hjälp med hela eller delar av projektet för att få allt på plats och i drift.
Fördelar
Nackdelar
Det finns många tillverkare av solpaneler att välja bland och det kan vara svårt att veta vad som skiljer en bra produkt från en mindre bra. Därför är garantier viktiga och när du väl bestämt dig blir leverantörens garantier en trygghetsfaktor. Men även garantierna för solceller kan vara förvirrande eftersom olika garantier gäller olika saker.
Produktgarantin gäller för själva solpanelen och är en garanti för att tillverkningskvaliteten är sådan att den ska hålla minst ett visst antal år. Ofta lämnas 10-12 års produktgaranti på solceller.
Effektgarantin gäller solpanelens funktion. Även om solpaneler kan producera el under flera decennier kommer de att prestera sämre med tiden. Detta beror framför allt på att materialen åldras. En vanlig effektgaranti är att leverantören garanterar att solcellerna behåller sin funktion till minst 80 procent i 20-25 år.
Precis som för många andra produkter finns det kvalitetsstandarder för solceller. Om solcellen håller en viss standard efter testning kan den certifieras – ungefär som CE-märkningen på elektriska apparater.
De vanligaste certifieringarna av solcellspaneler utfärdas av International Electrotechnical Commission (IEC) och heter:
En solcellsanläggning innehåller inga rörliga delar och kräver därför minimalt underhåll. I grunden handlar det om att inspektera anläggningen någon gång om året för att se så att inga skador uppstått. Oftast räcker det att stå på marken och inspektera. Kanske behöver du också någon gång tvätta en panel som blivit smutsig av fågelspillning eller alger. Nedan kan du ladda ner vår guide om hur du tar hand om dina solceller.
Om anläggningen inte fungerar som den ska utan att du ser något fel, kan en noggrannare kontroll behövas. En sådan servicebesiktning kan utföras av ett elinstallationsföretag eller en solcellsleverantör.
Följ alltid tillverkarens rekommendationer för service och underhåll. De hittar du i dokumentationen som följer med din anläggning.
Kapitel 7
Kapitel 8
En egen solcellsanläggning bidrar till att minska företagets energikostnader. Dels genom att du själv producerar en del av din förbrukning, och dels genom att du säljer överskottsproduktion.
Är du företagare som funderar på att investera i egen elproduktion med solceller? I grunden är det samma teknik och samma resonemang vare sig du är privatperson eller företagare. Men som företagare kanske du gör andra ekonomiska avvägningar.
Reglerna för mikroproduktion är desamma för företagare och privatpersoner. Tyvärr är det inte så enkelt att det finns en enda lag som definierar mikroproduktion av el, utan både ellagen och skattelagen har var och en sin definition. Något förenklat kan man säga att ellagen styr det tekniska, medan skattelagen styr det ekonomiska.
Enligt ellagen är du mikroproducent om:
Enligt skattelagen är du mikroproducent om:
Lagen har också regler som underlättar för dig som mikroproducent:
Elbolagen får inte ta ut abonnemangsavgift för utmatning av el från din anläggning om du förbrukar mer än du säljer.
Skatteregler för mikroproduktion av el hittar du här.
Har du större tak (till exempel industribyggnader eller kommersiella fastigheter) kan en solcellsanläggning producera betydligt mer än gränsen för mikroproduktion. I sådant fall tillämpas också andra skatteregler. En investeringskalkyl för att beräkna lönsamheten i en större solcellsanläggning måste naturligtvis göras noggrannare än för en mikroproduktionsanläggning.
Skatteregler för småskalig elproduktion hittar du här.
Vill du göra en egen detaljerad investeringskalkyl för företaget eller bostadsrättsföreningen, kan du använda den mall som tagits fram av Mälardalens högskola som del i ett forskningsprojekt.
Du kan ladda ner mallen här.
Kapitel 9
För bostadsrättsföreningen kan solenergi vara ett klokt val. Mikroproduktion av el med hjälp av solceller ger rätt till skattereduktion för den överskottsel som säljs.
För en bostadsrättsförening finns dessutom ytterligare en möjlighet att göra solcellsinvesteringen lönsammare med ett föreningsgemensamt elabonnemang.
Om alla brf-medlemmarna säger upp sina privata elavtal och i stället köper in elen gemensamt kan man eventuellt göra en besparing genom att lägenheternas individuella nätavgifter försvinner. I en sådan situation bör lägenheterna ha individuella mätare för att kostnaderna ska kunna fördelas korrekt efter förbrukning.
Solcellskollen har tagit fram guide särskilt för bostadsrättsföreningar.
Guiden hittar du här.
Vill du göra en egen detaljerad investeringskalkyl, kan du använda den mall som tagits fram av Mälardalens högskola som del i ett forskningsprojekt.
Du kan ladda ner mallen här.
Under hösten meddelade regeringen att de kommer lägga fram ett förslag om …
Uppdaterad 5 juli 2024 I den här artikeln skriver jag om hur energilagring …
I takt med det växande behovet av förnybar energi byggs allt fler …